Svar
på ”Präster tige i HN”
och ”Hårt tonläge på insändarsidan”
Kyrkliga makthavare skall få servera en svavelosande predikan mot förtroendevalda och nomineringsgrupper. Men en kvinnlig ledarskribent bör tiga i församlingen?
Att en del präster vill ha det så är kanske inte så konstigt. Efter 63 år lever ännu kvinnoprästmotståndet i vissa församlingar i Halland.
Även andra förändringar inom kyrkan väcker motstånd. Därför finns det präster, och andra kyrkligt engagerade, som har uppskattat att HN har satt ljus på de fraktionsstrider som pågår, alltför ofta bakom tunga kyrkväggar. Präster vittnar om att de mött hårt motstånd i ett träget arbete att liberalisera kyrkoväsendet i Halland.
Det är sant att tonen i dessa kyrkostrider inte alltid är mild. Tvärtom.
Men låt oss göra en sak klar.
Det är prästerna som satt tonen! Det är präster som i valdebatten gått till hårda angrepp – och ifrågasatt om engagerade kristna ens vet vad Jesus talade om. Det är präster som exempelvis liknat ett demokratiskt valsystem vid sovjetisk/kinesisk diktatur.
Prästerna har fått svar därefter.
Varför? Präster är inte ”vanliga” varbergsbor eller falkenbergare. De är kyrkliga ledare med makt och inflytande. Och HN:s ledarredaktion kommer aldrig att krypa för makten.
Vad systemet med nomineringsgrupper beträffar påminner vi gärna om vad som ordagrant stod i den första ledaren denna valrörelse:
”Kyrkan skall aldrig gå enskilda partiers ärenden - och för att mota sådana misstankar vid kyrkporten finns skäl för C och S att framöver hantera nomineringsgrupperna likt KD och MP gjort.”
Maria Haldesten
politisk redaktör