Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Eleven ”barrikaderar” sig i sitt hem. Det blir en slags utanförskap, skriver insändarskribenten. Bild: Stina Stjernkvist/TT
Eleven ”barrikaderar” sig i sitt hem. Det blir en slags utanförskap, skriver insändarskribenten. Bild: Stina Stjernkvist/TT

"Hemmasittare” ett nationellt problem

Hur många finns det i våra skolor?

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

På sistone har det pratats om ”hemmasittare” på tv och i tidningar. Hemmasittare är sådana elever som vägrar gå till skolan, trots idoga försök av föräldrar, lärare och kurator att få eleverna till skolan.

Eleven ”barrikaderar” sig i sitt hem. Det blir en slags utanförskap. Det vanliga är ju att barn går till skolan och endast är hemma vid sjukdom. Den elev som kanske inte kommer till skolan på flera månader eller år, betraktas av klasskamraterna som underlig eftersom hen inte kommer till skolan.

Hemmasittare blir isolerade och ju längre tiden går desto svårare är det att komma tillbaka till skolan.

Jag hörde på tv en pappa som berättade om sin hemmasittande son som varit hemma i över ett år. Pappan sa att han inte bryr sig om att pojken inte går till skolan eftersom sonen mådde dåligt i skolan. Det som missas av inhämtande av kunskaper får vi ta senare, det viktigaste var att sonen inte mådde dåligt.

Jag förmodar att det var med stor oro som pappan resonerade så.

Detta med hemmasittare är inte ett nytt problem, det har funnits länge. Det konstiga är att man inte har reda på hur många elever i Sverige sitter hemma utan skolgång. Det är ett nationellt problem och så skall det ses.

Jag undrar om Varberg har kunskap om hur många hemmasittare det finns i kommunens skolor och hur det varierar över tid.

Marianne Johansson

Varberg