År 1932 fanns det 35 hundraåringar i Sverige. 2018 kunde 2000 personer fira sin hundraårsdag. Jag är född 1932 och mitt yngsta barnbarnsbarn, Vilhelm föddes förra året. När Vilhelms generation är i min ålder kommer antalet hundraåringar att vara fler än 40000.
1932 var medellivslängden för mån 64 år och för kvinnor 66.
I år är motsvarande tal 81 för män och 84 för kvinnor.
Då medellivslängden ökat dramatiskt, har andelen gamla, över 80 år, i vårt land och övriga Europa ökat i sådan utsträckning att ålderspyramiden fått en abnorm form.
1932 fick man ålderspension vid 67 års ålder. Den utgiften var lätt att bära för staten då de flesta förmodades dö innan de fyllde 67. Allmänt pensionssystem har funnits sedan 1913. Systemet fungerade dåligt och ersattes 1948 med folkpension. Medellivslängden 1948 var 68 år för män och 70 år för kvinnor. Det är ännu en föga betungande affär för staten då endast drygt hälften av befolkningen nådde pensionsåldern.
Sedan har det dels skett extrema förändringar i befolkningstillväxt och fördelning, och dels har pensionsåldern sänkts. Från början av 1973 sänktes pensionsåldern från 67 år till 65 år.
Men då många tar ut sin pension i förtid ligger genomsnittsåldern för pensionering på 64 år. I övriga Europa lägger ligger den faktiska pensionsåldern på 59 år.
Att folk blir allt äldre hänger samman med det välståndslyftet i Europa. Man håller sig frisk längre. Andelen rökare har minskat avsevärt. Att träna och sköta sin kropp är viktigt. Till detta kommer stora framsteg inom läkekonsten och utveckling av nya mediciner särskilt inom cancer och hjärtsjukvården. Här är det inte fråga om evolutionär utan revolutionär utveckling.
Det är inte enbart medellivslängden som höjts dramatiskt under de senaste 50 åren, Folk är vitalare i högre åldrar. En frisk 70-åring har i dag samma mentala och fysiska kapacitet som en 50-åring 1960.
Förskjutningar i ålderspyramiden innebär att allt färre får försörja allt fler. Inom mindre än en mansålder kommer en tredjedel av Sveriges befolkning att vara äldre än 65.
När riksdagen 1948 beslutade om allmän folkpension från 65 års ålder kunde ingen förutse att medellivslängden skulle öka så dramatiskt.
Utvecklingen har ju givetvis varit positiv i den meningen att en stor andel av ålderspensionärerna får många friska år till att resa, spela golf och njuta av livet innan demens och andra åldersrelaterade sjukdomar sätter in.
Problemet är att pensionsfonderna inte kommer att kunna betala de belopp som gäller i dag. Ekvationen går inte ihop.
Fredrik Reinfeldt har i en nyligen publicerad rapport ”Att arbeta till 75 – en bra början” förordat en högre pensionsålder.
Rapporten har väckt kritik hos många grupper där man menat att många inte orkar att arbeta längre än till 65 år. Så är det säkert, men tendensen är att antalet friska år efter 65 har ökat och antalet riktigt tunga jobb har minskat.
Sverige har i dag en befolkning på 10 miljoner. Hade vi inte haft någon invandring skulle vi varit drygt 8 miljoner. 1932 hade Sverige 6,1 miljoner.
Om mitt barnbarnsbarn Vilhelm skall få en anständig pension krävs att pensionsåldern höjs rejält och att barnafödandet ökar alternativt att invandringen ökar.
Att som Orban i Ungern föreslå skattebefrielse för kvinnor som föder många barn, är inget alternativ i Sverige. De möjliga alternativen för att morgondagens pensionärer skall få en dräglig levnadsnivå är höjning av pensionsåldern i kombination med ökad invandring.
Thord Erasmie
docent