Debatt. Under en längre tid av år har minskningen av insekter blivit allt mer påtaglig.
Jag är väl 80 år gammal. När jag var barn och gick fram till havreåkern så kunde jag där se många olika små och halvstora blommande ogräs, t o m vallmo. På de här ogräsen var det en hel del insekter. Och de här insekterna kunde utgöra föda till tex rapphöns. Vi hade i alla fall en hel del sådana då.
I dag är en välskött höstveteåker närmast att likna vid tät bambuskog, som en hare inte kan ta sig igenom. Vad vill jag då säga med detta. Jo, det är inte bekämpningsmedlens giftighet, som är orsaken till insekternas död. Utan den sekundära effekten av t ex ogräsmedlen som förändrat odlingslandskapet. Detta gäller med effekter för vårt land främst Västeuropa. Och sen Sovjets fall främst Polen och östra Tyskland. Glyfosat kan säkerligen ha bidragit därtill.
Klimatförändringarna kan också spela in.Vid extremväder, som vi nästan hade i år. Kall vår, torka och sen en lång nederbördsperiod med slagregn. Då är det inte många insekter, som trivs.
Globalt tror jag dock att vattenbrist, erosion, ökad salthalt i jordarna, ojämnlikheten samt stridigheter om marken utgör de största hoten för livsmedelsförsörjningen i framtiden.
Vad gäller Glyfosat är det väldigt omdiskuterat just nu. Det radikala EU-parlamentet vill helst fasa ut det helt redan nu på grund av påstådd cancerrisk. Ett påstående som inte visat sig sant. Men frågan var väckt. Kommissionen har nu i slutet av november avgörandet i sin hand. Kanske blir det en förlängning i 5 år.
Det har varit en väldig villervalla med förslag hit och dit. Och inte minst den svenska regeringen har bidragit med en vacklande hållning. Som vanligt är det Miljöpartiet som ställt till det. Inte på saklig grund utan för att det ingår i deras program. Man tar sig för huvudet.
Glyfosat ett totalogräsmedel var ursprungligen avsett för användning i genmodifierade grödor sam kunde tåla preparatet. En på sin tid kritiserad användning då det efterlämnade en totalt steril miljö.
På våra tempererade breddgrader har det kommit till en utmärkt användning på hösten med relativt låg biologisk aktivitet vid stubbekämpning efter skörd med ingående ogräs som t ex kvickrot en eller ett par gånger i växtcirkulationen. På så vis slipper man en massa mekanisk ogräsbekämpning med dieseloljeåtgång och avgaser.
Det finns också ett tredje användningssätt av Glyfosat. Det är i växande gröda strax före skörd. Det gör man för att döda alla gröna delar och kunna skörda snabbare, smidigare och säkrare.
Även om inte grödan används direkt till matproduktion så anser jag att denna användning inte är fullt ut motiverad och borde förbjudas. Det skulle då också vara lättare att få igenom den nödvändiga användningen.
Nils-Anders Nilsson
Varberg