Den 1 juli 2018 trädde den så kallade gymnasielagen i kraft. Med lagen kunde ensamkommande ungdomar som kommit till Sverige före 24 november 2015 och nekats asyl få tillfälliga uppehållstillstånd. Villkoret var att de studerade på gymnasiet, och efter studenten kan de få permanent uppehållstillstånd – förutsatt att de hittar ett fast jobb inom sex månader. I annat fall ska de lämna landet.
Lagen omfattar cirka 7 800 ungdomar, många av dem var barn när de kom till Sverige för fem år sedan.
Nu tar många av dessa ungdomar studenten. Nu har de sex månader på sig att fixa ett fast jobb. Samtidigt har coronapandemin slagit till och gjort att arbetslösheten rusar i höjden, chansen att skaffa ett fast jobb i många branscher är närmast noll, särskilt inom serviceyrken där ungdomar annars hade kunnat få jobb.
Lagen upplevdes som en livlina för dessa ungdomar, en sista chans till en trygg framtid i Sverige. Redan innan coronan var kraven hårda, nu har de blivit övermäktiga för många. De lever under konstant stress och oro för sin framtid.
Men Sverige behöver inte låta dessa ungdomar bli offer för en oförutsedd kris. Regeringen tar fram krispaket efter krispaket för att rädda drabbade delar av samhället från konsekvenserna av corona. Genom att utfärda en corona-amnesti så kan politikerna av humanitära skäl ta ansvar och se till att dessa ungdomar inte får sina liv förstörda och förhoppningar grusade efter fem år i Sverige. För inte var det väl det någon som hade kunnat förutse detta när gymnasielagen hastades fram? Ett särskilt ansvar ligger på de fyra partier som kompromissade fram gymnasielagen: S, MP, L och C.
Det är dags att handla nu. Ge amnesti!
Rädda Barnen Varberg