Svar
på ledarsidans gästkrönika ”Europas utsatthet i skrämmande blixtbelysning”
I en gästkrönika i HN menar Jörgen Warborn (M) att den rådande “elkrisen” beror på den stoppade ryska gasimporten och “mycket låga effektnivåer från vindkraften”. Warborn undrar varför man bedrivit en politik som lett till detta.
I Europa har många länder ersatt bland annat kolkraft med gaskraft som är renare och har lägre CO2-utsläpp. Ryssland har strypt gasleveranserna vilket pressat upp gaspriset till en historiskt skyhög nivå.
Vad gäller vindkraft så har Sverige och andra länder satsat på detta energislag. Warborn verkar inte vilja kännas vid att hans eget parti ihop med övriga allianspartier 2009 slöt en intern Energiöverenskommelse. I denna överenskommelse skrev man om el: “För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen.“
Till 2020 sattes målen 30 TWh vindkraft och att den förnybara energin skulle utgöra 50%. Sedan var M tillsammans med C, KD, MP och S med om att göra en ny Energiöverenskommelse 2016 med målet 100% förnybar energi till 2040. Där står också apropå Warborns funderingar om batterier: “Möjligheterna till energilagring ska tas tillvara och utvecklas.” Visst har Sverige nu stora möjligheter att lagra el när vi nu har det största elenergiöverskottet någonsin, ca 33 TWh senaste året.
I Europa har det de senaste 9 månaderna producerats ca 120 TWh mindre el än under samma period förra året. Men vindkraftsproduktionen har faktiskt ökat med 10 TWh hittills i år. I Sverige är ökningen i år hela 6 TWh (+33%). I Sverige har elproduktionen varit den största någonsin de senaste 52 veckorna, drygt 168 TWh. Ca 8 TWh mer än åren innan. Så Warborn har fel om mycket låga effektnivåer från vindkraften.
Vad har då minskat? Klimatförändringarna, som gett en varm och torr sommar, har lett till problem för vattenkraften med låg vattenföring. Produktionen hittills i år har varit ca 70 TWh mindre i Europa än förra året. I södra Norge så är vattenmagasinens fyllnadsgrad nu bara ca 50% och medianvärdet de senaste 20 åren ligger på drygt 80%. Södra Sverige har nu också extremt låg fyllnadsgrad, bara ca 20%. Så sent som i februari låg den på drygt 80%. I norra Sverige och Norge är det dock rekordhöga nivåer i magasinen och därför har elpriserna där varit extremt låga jämfört med övriga Europa.
Europas kärnkraftsproduktion har under årets första 9 månader minskat med drygt 90 TWh jämfört med samma period förra året. Frankrike har haft ett gigantiskt produktionsbortfall på 60 TWh beroende på allvarliga korrosionsskador i många reaktorer samt kylvattenproblem. Frankrike har gått från elexport till elimport. I Tyskland har kärnkraftsproduktionen minskat med 24 TWh på grund av reaktorstängningar. Trots detta har Tyskland i år producerat mer el än förra året.
Alltså; Europas abnormt höga elpriser beror främst på gasbrist som gör att gaspriset ligger på historiskt höga nivåer. Då det producerats betydligt mindre el från kärn- och vattenkraft har fossilkraften ökat i Europa vilket driver upp elpriserna, särskilt när det är fråga om gaskraft.
Vindkraftsproduktionen har däremot ökat och M har i allra högsta grad ihop med Alliansen varit med i satsningarna på detta energislag. Man kan lära sig mycket av historien och med rätt fakta på bordet!
Glenn Wahle