Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Jörgen Warborn (M). Bild: Yvonne Åsell / SvD / TT
Jörgen Warborn (M). Bild: Yvonne Åsell / SvD / TT

EU är en nyckelspelare för att lösa coronakrisen

De senaste månaderna har visat med all önskvärd tydlighet hur beroende vi är av varandra.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Europadagen 9 maj är vanligtvis inte en dag som uppmärksammas särskilt mycket. Mitt i den våldsamma coronapandemin finns det ändå skäl att göra precis det – och att känna en större tacksamhet än vanligt för att Sverige är del av ett så viktigt sammanhang som Europeiska Unionen. De senaste månaderna har visat med all önskvärd tydlighet hur beroende vi är av varandra.

Tack vare EU-samarbetet har handelshinder för viktig skyddsutrustning kunnat hävas och varor kunnat fortsätta flöda över gränserna. Den EU-gemensamma upphandlingen av utrustning till vården säkrade större mängder än det man efterfrågat och utrustningen levereras nu till de delar av sjukvården som så bäst behöver. Uppbyggnaden av ett EU-gemensamt lager med de viktigaste produkterna är redan igång. Dessutom ska alla pengar som inte använts i EU:s strukturfonder styras om till åtgärder för att bromsa smittspridningen och hålla igång ekonomin. Just ekonomin är också det område där EU har den viktigaste rollen att spela.

Hälften av Sveriges välstånd kommer från export till andra länder och merparten av försäljningen sker på EU-marknaden. Det visar vilket stort ömsesidigt beroende Sverige och andra europeiska länder har av varandra. Det får en också att förstå varför vi inte kan möta coronakrisen själva utan måste göra det tillsammans med andra. Även om Sverige skulle komma ur den akuta krisen snabbare och mer oskadda än andra, så behöver svenska industrier sina exportmarknader utomlands. Och har vi då inte samarbetat om en klok exit-strategi för att gemensamt ta oss ur krisen, så kommer många av dessa marknader att vara stängda och sargade under lång tid framöver. Det skulle drabba även oss.

Något vi svenskar lärde oss vid den förra finanskrisen är att det inte bara räcker med kortsiktiga åtgärder här och nu, utan att man måste använda krisen för att genomföra de reformer som stärker oss på sikt. Då tänker jag inte bara på robusta lager för sjukvårdsmateriel och mediciner, utan också på reformer som stärker de företag som bygger vårt välstånd. EU måste avsevärt minska den byråkrati som tynger inte minst småföretagen och investera kraftfullt i att öka deras innovations- och konkurrenskraft. Minst lika viktigt som EU varit för att på kort sikt hantera den akuta krisen, kommer EU att vara när samhället ska öppnas upp och ekonomin ska återstartas.

Varken EU eller något enskilt land har förstås hanterat coronakrisen felfritt. Det kommer snart en tid när vi mycket noga måste utvärdera vad som gjorts fel och vad vi kan göra mer av. Drar vi rätt lärdomar kan vi gå stärkta ur krisen, bättre rustade för framtiden. Vad som däremot redan står klart är att Sverige hade varit i en ännu svårare situation om det inte vore för samarbetet i Europa. Och den dag när den medicinska krisen börjar närma sig sitt slut, har EU en nyckelroll för att återstarta ekonomin och underlätta för företagen att bygga upp det välstånd som gått förlorat. Såhär på Europadagen känner jag lättnad och tacksamhet över att Sverige inte står ensamt.

Jörgen Warborn (M)

EU-parlamentariker