Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elvägar kan nog vara bra i storstadsområden där de också kan utnyttjas av bussar. Men för de långväga tunga transporterna finns det minst två alternativ som är både miljövänligare och energisnålare, skriver debattörerna.  Bild: Johan Nilsson/TT
Elvägar kan nog vara bra i storstadsområden där de också kan utnyttjas av bussar. Men för de långväga tunga transporterna finns det minst två alternativ som är både miljövänligare och energisnålare, skriver debattörerna. Bild: Johan Nilsson/TT

Elvägar – en återvändsgränd!

Dagens järnvägsnät är trots alla larmrapporter mycket dåligt utnyttjat på många sträckor.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Regeringen och dess Infrastrukturminister Tomas Eneroth har inrättat en elektrifieringskommission för att påskynda elektrifieringen av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Till denna kommission har man utsett en rad företrädare för bilindustrin, flyget, energiföretag ,sjöfart och regioner men ingen från det trafikslag som utför den största delen av sina uppdrag fossilfritt med eldrift – nämligen järnvägen! Men det finns fortfarande en del oelektrifierade banor, som med fördel bör elektrifieras. Att inte ha med järnvägssektorn i elektrifieringskommissionen kan man bara tolka på ett sätt.

Man vill inte inse att långväga landsvägstransporter måste minska radikalt oavsett drivmedel. Detta beroende på att vi bör hushålla med energin. Medan allt fler varnar för framtida elbrist då kärnkraften avvecklas föreslår här regeringen åtgärder som kommer att öka elförbrukningen motsvarande en kärnreaktor.

Ska man nå målet med ett fossilfritt samhälle utan att återgå till ”stenåldern” måste det till en helt ny samhällsplanering; Genom att redan vid planering av bostäder och arbetsplatser bygga för en energieffektiv framtid kan man uppnå detta på lång sikt. I stället för etableringar utmed motorvägsavfarter ska man eftersträva närhet och kompakta industriområden som lätt kan betjänas av kollektivtrafik. Närtransporter kan utföras med elfordon och då laddningsbara eller vätgasdrivna som likt de nya bussarna kan laddas när de lastas och lossas. De långa transporterna ska gå på järnväg. Ett godståg har 25-35% av den elförbrukning som motsvarande ellastbilstransport. Det släta stålhjulet rullar alltid mycket lättare mot rälsen än gummihjul mot asfalt.

Dagens järnvägsnät är trots alla larmrapporter mycket dåligt utnyttjat på många sträckor. Exempelvis går det inte ens fem godståg per riktning och dygn från Göteborg till Malmö trots alla miljardinvesteringar som gjorts med bland annat Hallandsåstunneln. Från Göteborg mot Norge går det bara något enstaka tåg per dygn. Stora städer som Borås, Växjö, Linköping med flera har inte en enda järnvägstransport. Orsaken är naturligtvis ekonomisk. Medan många av lastbilarna körs av utländska åkerier för mindre betalning än vad det kostar att åka taxi måste järnvägen ta ut sina kostnader mot kunderna som då väljer lastbil.

Elvägar kan nog vara bra i storstadsområden där de också kan utnyttjas av bussar. Men för de långväga tunga transporterna finns det minst två alternativ som är både miljövänligare och energisnålare – järnväg och sjöfart. Sverige är ju nästan omslutet av vatten och har gott om hamnar så där har vi också en stor dåligt utnyttjad transportresurs.

Om man verkligen bygger de nya stambanorna som diskuteras frigörs ytterligare kapacitet för godstransporter på stråken mellan storstäderna och man får med detta dubbel klimatnytta. Snabba persontransporter som innebär mindre flyg och bil samt möjlighet till flera godståg som då kan ersätta lastbilar på de långa sträckorna. Detta behövs det ingen elektrifieringskommission för att fastställa. Börja bygga de nya stambanorna i stället för att fastna i tankar om elmotorvägar!

Christer Wilhelmsson

Henric Alstéus

Järnvägsfrämjandet