TT (tidningarnas telegrambyrå) rapporterar att senaste dygnet har bara åtta nya fall av coronaviruset konstaterats i Kina. Det är den lägsta siffran sedan landet började rapportera om smittans spridning. Allting började ju i Kina, vad vi vet, och landet har klart flest smittade samt avlidna av viruset.
Corona är ett familjenamn för flera virus. Det som nu är på tapeten heter covid-19. År 2003–2004 drabbades världen av en epidemi av ett annat coronavirus som benämndes SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome). Utbrottet ledde till att ungefär 8 000 smittades varav ca 750 dog. Runt 20 procent av de drabbade var sjukvårdspersonal. Smittan uppträde först i Kina men spreds till ett flertal länder via resenärer.
Det är således intet nytt under solen. Världen upplever kontinuerligt sjukdomar, olyckor och elände i form av till exempel influensa och hjärtinfarkter. Det är en del av livet helt enkelt. Ibland intensifieras detta, inte sällan beroende på vissa psykologiska föreställningar hos människan. Jämförelsevis blir en flygkrasch med 70 döda en världsnyhet. Samtidigt dör 1 350 000 människor årligen i trafiken, eller omräknat 3 700 per dag.
Givetvis ska vi använda vårt sunda förnuft men människan har också en förmåga att tappa perspektivet. Därutöver är det viktigt att vara politisk korrekt. Det verkar finnas tvångstankar att vi alltid måste säga nånting eftersom alla andra gör det. Och så kommer en plattityd från stämbanden. Ve och fasa om man är tyst, eftertänksam och inte upprepar. Då kan man tolkas vara svag och icke handlingskraftig.
Många är oroliga för sina pengar som är ”investerade” på börsen. I sådana här situationer framträder en tydlig bild av människan som en fårskock. Det blir panik och domedagsprofetiorna haglar. Frågan är om det finns ett fåtal som håller i trådarna i det kapitalistiska systemet eller om det har vuxit till ett monster som är okontrollerbart? Oavsett är dramatiken ett tecken på att människan är slav under systemet när det borde vara tvärtom. Det tragiska är förstås att människors liv påverkas på riktigt, via uppsägningar, när det går utför i spelet på börsen.
För det är ett spel. Det är inget annat än ett spel. Pengar, och det som hör till pengar (börs m.m.), borde vara ett litet stödhjul i människans liv. Men istället är det själva navet för många människor. Själv var jag tidigare rätt så intresserad av handel med värdepapper. Nuförtiden har den lågan slocknat. Jag pensionssparar en peng varje månad samt sparar lite åt barnen. På så vis är jag en del av det kapitalistiska systemet. Men det får sköta sig självt, där vid sidan av, genom ”kriser” och den eviga tillväxten… Eller hur är det nu med det?
Världen går inte under den här gången heller. Sunt förnuft är givetvis bra, men glöm inte balansen. Världen är så mycket större än vissa delar av det fokus som nu uppträder. Kom ihåg att det blir bara ett drama om vi väljer att det ska vara ett drama. Antingen hjälper vi till att ge bränsle åt vissa fenomen som utspelar sig eller…. gör vi något annat.
Christian Lindbäck
