Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Östra träslöv ska planeras för bostäder, något som väckt en debatt om kulturmiljö.

Det finns inget bäst före-datum för kulturmiljö

ar vi inte lärt oss något ifrån den vårdslösa rivningen av hela kvarter och värdefull kulturmiljö under 30–40 talet samt 60-70 talet?

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Apropå

artikeln "Pär Connelid vill se nytänkande i Träslövsplanerna"

Med anledning av den HN-artikel, som berör den unika kulturmiljö som finns i Träslöv och förutsättningarna för det nya bostadsområdet Östra Träslöv vill jag härmed ge mina synpunkter.

Vid varje planering för bostäder i Varbergs kommun, i centrum som i övriga områden, måste man se till platsens unika särdrag och förutsättningar. Vid planeringen av Östra Träslöv bör vi göra en konsekvensutredning hur miljö och kulturmiljö påverkas.

Byggnadsnämndens ordförande Christian Persson (C). uttalade sig i artikeln, om hur han ser på kulturmiljön.

”Alla hus som är byggda nu har ju ersatt en annan kulturmiljö tidigare. Städer är i konstant förändring. Och vi som politiker har ett bostadsförsörjningsansvar”.

Kan vi då resonera, att livslängden på kulturmiljön endast håller i mindre än en generation?

Nej, givetvis inte. Man måste se varje byggnad som en del i en historisk kulturmiljö utan bäst före datum. Byggnader från 1600-talet fram till 1960 talet byggdes för att ha en hållbarhet mer än en generation, och inte som idag med ca 30 år.

Skall vi då tänka i perspektivet, att kulturmiljö inte betyder något. Har vi inte lärt oss något ifrån den vårdslösa rivningen av hela kvarter och värdefull kulturmiljö under 30–40 talet samt -60 -70 talet.

Ja, vi har bland annat ått en klassificering av byggnader från Riksantikvarieämbetet som visar graden av det kulturvärde som just byggnaden har och hur viktig den är för bevarande av kulturmiljön. Men är förståelsen för värdet av kulturmiljö har större idag? Jag tycker inte det: Jag tycker inte att vi har lärt så mycket från tidigare årtionden. Trots att rivningen av Gerlachska huset allmänt betraktas som olycklig fortsätter rivandet. Det är bara att se till debatten kring kv. Snidaren och nu om Stormgatan.

Vidare försätter ordföranden i byggnadsnämnden med kommentaren ”I förtätnings projekten spelar det ingen roll hur mycket kompetens man har, även om man gör det på ett riktigt bra sätt kommer de som gillar den gamla kulturmiljön aldrig att bli nöjda”

Kan man förstöra och riva kulturmiljö på ett ”bra sätt”?

Visst spelar det roll med kompetens, men det gäller då för oss politiker att lyssna och följa den kompetens och fakta man får till råds.

Jag vill hävda vi i Varbergs kommun inte har någon riktig kompetens i just kulturmiljö. Varbergs Kommun använder Kulturmiljö Halland som remissinstans för just byggnads-och kulturmiljöfrågor, en extern aktör.

Det är riktigt att man måste kompromissa, det är vårt bästa verktyg en demokrati som Varberg kommun har till sitt förfogande. Men jag ser tyvärr att vi kompromissar bort för mycket, där kulturmiljön blir förstörd.

Ordföranden i byggnadsnämnden Christian Persson (C) säger också att han och förvaltningen funderar att det skall tillsättas en kompetens på detta område, och menar ”att en kommunantikvarie eller två halvtids anställda kan var en lösning och att detta skulle vara bra, för att då kunde man forma deras arbete utifrån hur man jobbar på Stadsbyggnadsförvaltningen.”

Liberalerna har frågan om tillsättande av en kommunantikvarie i sitt program, men skillnaden är mycket stor och viktig.

Vi menar att en kommunantikvarie måste var fristående från Stadsbyggnadsförvaltningen, Kommunantikvarien ska ha en särställning och utifrån sin profession granska och ge sin syn på projekten. Jag menar att det blir svårt att vara en del av förvaltningen, vars förslag man skall granska.

Mikael Bonde (L)

ledamot i byggnadsnämnden