Svar
på "Skogsägarna bidrar med mångfald”
Först av allt vill jag tacka Robert Larsson, LRF för hans reaktionen på min insändare. Vill också påpeka att det finns skogsägare med insikt om viktiga ekosystem. Och för det andra: Jag är förespråkare för en omfattande skogsproduktion, fossilfritt och miljövänligt material. Med det sagt vill jag bemöta en del oklarheter i Roberts resonemang. Många av dina påståenden finner jag vilseledande, dunkla och skeva. Vad menar du med: - att vi har mer mångfald pga av 10 000 enskilda skogsägares engagemang och vad menar du med att dessa med olika mål garanterar mångfald över tid? Upplys mig i sak. Har vi mer död ved, mer löv och äldre träd än för 30 år sedan och hur ser det ut jämfört med för hundra år sedan? Var bekräftas dessa påståenden? Ska det tolkas som att utan engagerade skogsägare skulle skadan blivit ännu värre än den är idag? Är det ett nöjsamt resultat? För 30 år sedan var det befängt men nu bara mindre befängt.
Rödlistade arter är de som mycket kraftigt decimerats eller är hotade. 43 procent av dessa är knutna till skogen. Livsutrymmen krymper med accelererande fart. Halland och Blekinge är de två län där de flesta rödlistade arter försvunnit under en femårsperiod; 16 procent. Antalet rödlistade arter har under en samma period ökat från 4273 till 4746; 11procent. Sålunda har ex skogsfåglar som talltita minskat med 50-80 procent på 30 år i södra Sverige. Bivråk med kanske 50 prodent. Orre m m visar på nedgående kurvor. Antalet insekter, kärlväxter, svampar etc visar ännu sämre siffror. Också tjädern; den minskar i södra Sverige och det har jag bevittnat tydligt. Ja, den bedöms som livskraftig ännu men ska vi äventyra risken för att den hamnar i röda listan framöver? Alla djur behöver tillgång till föda och man behöver inte ha en doktorsexamen för att inse att granplanteringar i stort saknar de egenskaperna. Och vi har bara sett början på en sluttande kurva. När alla markerade och gallrade och utdikade skogar blir ensidiga planteringar ökar risken för bränder, insektsangrepp, stormskador och framför allt utarmning av den så viktiga biologiska mångfalden.
Gert Andersson