Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En av de viktigaste anledningarna till att vattenförvaltningens material är ute på samråd under så lång tid som ett halvår är just för att ge större möjligheter till berörda att lämna synpunkter, skriver debattören. Bild: Roald, Berit
En av de viktigaste anledningarna till att vattenförvaltningens material är ute på samråd under så lång tid som ett halvår är just för att ge större möjligheter till berörda att lämna synpunkter, skriver debattören. Bild: Roald, Berit

Det är genom att verka tillsammans som vi gör vårt vatten bättre

Vattenmyndigheternas arbete utgår ifrån EU:s vattendirektiv.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

"Orealistiskt vattenprogram drabbar landsbygden

Vi från Vattenmyndigheterna vill tacka för engagemanget för vattenförvaltningens åtgärdsprogram och Sveriges vatten – vi är övertygade om att vi har ett gemensamt intresse av att trygga bra vatten i Sverige för nuvarande och kommande generationer.

Vi upplever att det av och till kan uppstå missförstånd kring hur åtgärdsprogrammet egentligen hanteras. Inte minst med anledning av vad som framgår av insändaren.

Vi upplever att skribenterna i insändaren ger en bild av ett orealistiskt åtgärdsprogram där lantbruket tvingas till tusentals åtgärder som skulle kunna kosta hundratals miljoner kronor i varje kommun. Det är inte en korrekt tolkning av det förslag till åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna nu samråder om. Det stämmer att kostnaderna för att genomföra de föreslagna åtgärderna för Sverige som helhet är stora, samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att stora delar av dessa kostnader täcks via olika statliga stöd. Att kostnaderna för lantbrukarna kan bli 24 miljarder kronor är en felaktig summa. Lantbrukarnas del i att skapa bättre vatten har beräknats kosta 3,7 miljarder kronor. När vi tittar lite närmare på kalkylen och drar ifrån den finansiering som staten bidrar med, så hamnar den genomsnittliga kostnaden på 80 kronor för varje hektar och år.

När det gäller de åtgärder som föreslås för jordbruket i VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) så är de inte bindande utan utgör förslag på åtgärder för att nå målen. De kan, om någon har en bättre idé, ersättas av andra åtgärder med liknande resultat.

Det framförs också kritik mot att Vattenmyndigheterna inte föreslår fler undantag från kraven att uppnå god status i vattenförekomsterna. Vattenmyndigheterna följer lagen. När lagen tillåter undantag, då ska det ges undantag. Undantag kommer att tillämpas framöver för vissa vatten som berörs av jordbruket, till exempel när det gäller påverkan från jordbrukets markavvattningsanläggningar. Däremot ger lagen inget utrymme för att ge generella undantag för alla kategorier av utsläpp från jordbruket.

Vattenmyndigheternas arbete utgår ifrån EU:s vattendirektiv och dess tillämpning i svensk lagstiftning. Vi följer de föreskrifter som utfärdas av Havs och Vattenmyndigheten och SGU. Sveriges definition av vad som utgör god status skiljer sig inte från andra länder, och de flesta länder har tillämpat få eller inga undantag för jordbrukets utsläpp.

Vidare vill vi tillägga att skribenterna har helt rätt i deras påstående om att det på lokal nivå kan finnas uppgifter som är ofullständiga. Det är ändå ett omfattande material som rör över 28 000 vattenförekomster. De föreslagna åtgärderna på vattenförekomstnivå är inte ett facit, utan ska ses som ett underlag att använda i planeringen för bättre vatten. Någon med lokal kunskap kan säkert hitta bättre åtgärder än de som vi föreslår.

Vattenmyndigheterna välkomnar engagemanget i vattenfrågorna och ser gärna fram emot relevanta och konstruktiva synpunkter på materialet.

En av de viktigaste anledningarna till att vattenförvaltningens material är ute på samråd under så lång tid som ett halvår är just för att ge större möjligheter till berörda att lämna synpunkter.

Det är genom kraftsamling och att verka tillsammans som vi gör vårt vatten bättre.

För vattenmyndigheterna i samverkan:

Annika Ekvall

vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet