Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den allvarligaste kritiken mot konceptet med nätläkare ligger i svårigheten att ställa diagnos då nätläkaren endast ser patienten på en skärm. Bild: Claudio Bresciani/TT
Den allvarligaste kritiken mot konceptet med nätläkare ligger i svårigheten att ställa diagnos då nätläkaren endast ser patienten på en skärm. Bild: Claudio Bresciani/TT

Den digitala vården belastar sjukvården

Ett uselt koncept.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

I Sverige startade den digitala sjukvården, nätläkare i stor skala 2016 med de två största företagen Kry och Min Doktor.

Genom att per telefon och dator kunna erhålla läkarvård skulle tillgängligheten till vård öka. Äldre i glesbygd med lång väg till vårdcentral skulle nu på enkelt sätt få kvalificerad läkarvård. Dessutom skulle det inte kosta mer än att besöka doktorn på vårdcentral. Läkarbesöket kunde till och med bli gratis om sökte nätdoktorn i Södermanland där man slopat patientavgift.

Tro det inte! Det finns ingen gratis sjukvård lika lite som det finns gratisluncher. Varje konsultation hos nätläkaren kostar och räkningen sänds till det landsting/region där patienten bor, vilket minskar budgeten för den övriga sjukvården.

Att den digitala vården med nätläkare skulle gynna svaga grupper och äldre i samhället är helt fel. De som söker nätläkare är i huvudsak yngre välutbildade personer i större städer. Att äldre i glesbygd skulle ha nytta av nätdoktorn faller på sin egen orimlighet. Endast hälften av alla över 75 år har tillgång till en dator. Och endast en på fem kan använda datorn.

I argumenten för nätläkare har framhållits att patienten kan direkt få träffa en doktor utan att slussas genom kontroller av sjukstöterskor. Detta synsätt gör det möjligt för att utnyttja dyr läkarhjälp för småkrämpor som en sjuksköterska kunde klara av. För att inte tala om hypokondriker som här har chansen att blomma upp med dyrbara samtal till en nätdoktor.

Den allvarligaste kritiken mot konceptet med nätläkare ligger i svårigheten att ställa diagnos. För att en läkare för att kunna avgöra vad patienten lider av, måste patienten undersökas på olika sätt, där läkaren förutom prover måste använda hela sin arsenal: klämma, se, lyssna, analysera, tolka. Nätdoktorn ser endast patienten på en skärm. Från läkarhåll i Läkartidningen och i media har framförts stark kritik mot den digitala sjukvården.

Enligt Camtö (Centre for assessment of medical technology in Örebro), som har gjort en mycket omfattande litteratursökning av nätläkare, saknas vetenskaplig evidens för att bedriva diagnostik via digitala vårdbesök. Förutom risken med felaktig diagnos finns faran för över- och/eller felutskrivning av medicin. De enda vinnarna med nätdoktorer är de stora bolag som tillhandahåller tjänsterna. Antalet nätdoktorer ökar explosionsartat och kostnaden ligger över en miljard, medel som tas från den vanliga sjukvården.

Sverige är ett av de läkartätaste länderna inom EU med 4,2 läkare per 1 000 invånare. Trots detta upplever många att tillgängligheten till läkare är bristfällig, vilket används som argument för den digitala vården.

Att det går att få såväl tillgänglighet som hög kvalitet vittnar åtskilliga vårdcentraler om. Ett gott exempel är Neptunuskliniken i Varberg där varje patient har sin egen doktor och väntetiden för att få vård är kort.

Läkaryrket har med rätta ett högt anseende. Utbildningen är lång, för att bli specialistläkare krävs studier och praktik på minst 12 år. Att läkare gör störst nytta genom den direkta kontakten med sin patient är väl en självklarhet. Det är synnerligen tveksamt om nätdoktorer på något sätt kan förbättra sjukvården.

Idén med digitala läkare är ett riktigt uselt koncept.

Thord Erasmie