Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Ett lokalprogram för Falkenbergs kommuns skolverksamhet blir ett av kommunens viktigaste styrdokument, skriver debattörerna. Bild: Ola Folkesson

Dagen då demokratin dog lite grann

Skolutredningen har till och med skett bakom ryggen på beslutsfattande skolpolitiker.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

En utredning som vi väntade på med spänning och som hade gått i stå några gånger fick i februari en ny start och lösningen började kännas nära. Ett lokalprogram för Falkenbergs kommuns skolverksamhet blir ett av kommunens viktigaste styrdokument. Det handlar om lokaler som ska byggas, avvecklas eller renoveras men primärt handlar det om de små och de stora människorna som arbetar i dessa lokaler. Om deras vardag, drömmar och framtid.

Förvaltningen presenterade utredningen för nämnden vid två tillfällen, ett officiellt den 9 april för arbetsutskottet och ett informellt den 15 april för de övriga ledamöterna. En bildspelkavalkad med stora mängder statistik, kartor över upptagningsområden samt bedömningar kring behov av nybyggnation och renoveringar. Presentationen innehöll inga beslutsförslag och inga kopior fick lämnas till ledamöterna.

I kallelsen till nämndens sammanträde stod lokalprogrammet som en punkt på dagordningen men utredningen och beslutsförslagen kom senare, enbart tre dagar innan mötet. Och utredningen saknade det viktigaste kapitel i ett underlag som medför kostnader, nämligen en uttömmande ekonomisk konsekvensanalys.

Den 23 april gick skolpolitikerna till ett möte där mandatperiodens viktigaste skolbeslut skulle fattas, utan att ha fått möjlighet att göra sin läxa. Det är ordföranden som ansvarar för kallelser och för underlag och det är därför ordföranden som ska svara på frågan om varför ett oerhört viktigt ärende har utretts bakom ryggen på både kommunens invånare, skolpersonalen, granskande medier och t o m beslutsfattande skolpolitiker.

Demokratin har en inbyggd tröghet som ibland betraktas som kontraproduktiv av ”lösningsfokuserade” makthavare. En tröghet som orsakas av öppenhet, förhandlingar, återremisser, samtal med brukarna, mediegranskningar och även av häftiga debatter och protester. Denna tröghet får inte offras på effektivitetens altare eftersom de bästa beslut fattas efter dialog med dem som berörs av besluten.

Den demokratiska praxisen har dock inte påverkat nämndens förhandlingar den här gången. S-ledda vänsteralliansen var alltför ivrig att skaffa sig fria händer inför framtida verkställdhetsbeslut. Oppositionens (M och C) återremissyrkande avslogs genom omröstning.

Således har det efterlängtade Lokalprogrammet beslutats med en rösts marginal, som är tillräcklig för att ge beslutet giltighet men otillräcklig för att skapa trovärdighet. Den annalkande ekonomiska krisen fordrar stärkt ekonomiskt beredskap och brett politiskt samarbete. Detta blir möjligt enbart om vi följer den välbeprövade demokratiska trögheten. Polarisering och en rösts marginaler skapar inga effektiva beslut.

Ninni Gustavsson (M)

gruppledare Moderaterna Falkenberg

Karin Lundberg (M)

Ragnhild Lundahl (M)

Johan Palmgren (M)

Mircea Nitescu (M)