Enligt skolinspektionens granskning 2017 blir bara fyra av tio elever i Sverige rättvist bedömda på nationella prov vilket betyder att många får orättvisa slutbetyg. I Sverige har vi även stora problem med betygsinflation, vilket ger landets elever långt ifrån samma förutsättningar till att komma in på den gymnasielinjen de vill. Elever ska kunna lita på att bli rättvist bedömda i skolan. Det är dags att införa centralt rättade nationella prov, digitala nationella prov och fler nationella prov för att motverka betygsinflationen.
Förutom att det är orättvist för eleverna behöver också lärare lägga tid på rätta de nationella proven när de inte rättas centralt vilket bidrar till ökad arbetsbelastning, stress och gör att lärarna tvingas lägga mindre tid på själva undervisningen. Under dagarna när de nationella proven rättas väljer ofta lärare att ha en vikarie som sköter undervisningen eftersom att de annars inte hinner rätta proven. Det gör att undervisningen får sämre kvalité eftersom att vikarier ofta inte fungerar lika bra som de ordinarie lärarna eftersom att de inte kan bedriva samma typ av undervisning.
Idag har det skett en stor digitalisering av samhället där mycket effektiviseras när det blir digitalt. Idag sker vissa prov digitalt via olika tjänster vilket har underlättat för lärarna eftersom att provet då kan rättas automatiskt istället för att lärarna ska behöva rätta proven. En digitalisering av de skriftliga nationella proven skulle minska risken för fusk, minska klimatpåverkan och minska det administrativa arbetet för lärarna. Det minskar också drastiskt risken för att prov läcker ut i förväg, vilket de allt för ofta gör idag. Att ha fler nationella prov i varje ämne skulle även göra betygen mer rättvisa och pröva alla kunskaper.
En av de största faktorerna som har lett till dagens betygsinflation är otydliga kunskapskrav som innebär att skolor och lärare har kunnat göra egna tolkningar, vilket har lett till skillnader i betyg mellan skolor och elever. De otydliga kunskapskraven bidrar även till en dålig arbetsmiljö för lärare då föräldrar ibland ringer och är kritiska till vilka betyg deras barn har fått. Enligt en undersökning utförd av bland annat Lärarförbundet svarade 16 procent att de har haft föräldrar som har försökt påverka elevens betyg och ytterligare 21 procent svarar att de har blivit utsatta för verbalt våld. Med konkreta kunskapskrav skulle det försvåra för föräldrar att försöka påverka betygsättningen och det skulle tydligare framgå vad varje betygssteg innebär. Dessvärre ser det ut att bli värre för landets lärare med nuvarande regering och med den nya utredningen som lämnades in till regeringen angående svenska skolans betygssystem. I utredningen föreslås en ändring som kommer göra kunskapskraven ännu mer otydliga och försvårar för landets lärare ännu mer. Bland annat genom en kompensatorisk betygsättning vilket innebär att det blir mer flexibelt för lärarna vilka betyg de ska sätta. Svenska skolan behöver tydligare kunskapskrav inte tvärtom.
Elever ska kunna lita på att bli rättvist bedömda och lärare ska kunna lägga tid på att vara just lärare. Det är dags att effektivisera lärares arbete och göra bedömningen av elever rättvisare genom att digitalisera, centralisera och genom att ha nationella prov i fler ämnen i skolan.
Fredrika Albertsson
distriktsstyrelseledamot Moderata Ungdomsförbundet Halland
Rebecca Sandberg
Moderata Ungdomsförbundet Halland