Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Lägenhet. Hyrorna blir höga i nyproduktion, skriver insändarskribenten. Bild: Terje, Pedersen
Lägenhet. Hyrorna blir höga i nyproduktion, skriver insändarskribenten. Bild: Terje, Pedersen

Bostäder åt alla

Hur har Varbergs kommun klarat det?

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Oavsett den politiska sammansättningen i en kommun är en viktig uppgift utöver utbildning och omsorg att se till att det finns ett varierat utbud av bostadslägenheter.

Hur har Varbergs kommun då klarat denna uppgift? Profileringen synes i hög grad ha skett mot grupper som haft ekonomiskt utrymme för att klara höga insatser. Det har byggts många trevliga bostadsrättslägenheter. Marknaden har varit sådan att höga insatser kunnat tas ut, som i stort sett täckt hela byggkostnaden. Om denna kostnad som tidigare istället lånefinansierats till 60-70 procent så hade insatsen för köparen blivit betydligt lägre och fler kunnat köpa. Det hade blivit en högre avgift för bostadsrättsinnehavaren men föreningen hade kunnat låna till fördelaktig ränta med det ränteläge som nu gällt i många år. Kommunens markanvisning har till byggföretag villkorats med viss andel hyresrätter. Detta tillskott har blivit alltför litet för att täcka behovet. Tänk om det i kommunens markanvisning hade införts hyresnivåramar för dessa lägenheter, vilken intressant konkurrenssituation som då förelegat.

Kommunens bostadsbolag har som uppgift att producera hyreslägenheter, en del av dessa till pensionärer. Det har gjorts bra satsningar men långt ifrån behovet. Som följd av marknadssituationen har byggkostnaderna ökat betydligt mer än andra kostnader i samhället troligen också en följd av för liten konkurrens. Därför blir hyrorna även i bolagets produktion höga. Det ser vi nu i Sörseprojektet. Kommunen har avkastningskrav på i bolaget insatt kapital, som i nuvarande hyresnivåläge borde kunna anstå till senare hyresperioder, då utrymme kommer att finnas. Att sälja några av bolagets enheter för att utnyttja de högre marknadsvärdena ger högre hyra för hyresgästerna i dessa fastigheter. Dessa skall alltså bidra till finansieringen av nya bostäder – ett lätt sätt att få finansieringskapital enligt en rikskänd revisionsbyrå. Kommunen själv bidrar till högre byggkostnader genom att dess markprisuttag alltid sker till hög marknadsanpassning. Nivån på hyreslägenheter har blivit sådan att även fastighetsägare hoppas på att staten genom förhöjda bostadsbidrag hjälper medlemmar med lägre inkomster att kunna förhyra sin bostad. Dock har vi kvar gruppen ungdomar – hur medverkar kommunen till att dessa kan få bostäder till rimliga hyresnivåer?

Åke Karlsson

Varberg