Programmet gav ingen rättvisande bild av svensk mjölkproduktion, menar insändarskribenten. (Bilden är från en annan gård än den som var med i programmet).
Programmet gav ingen rättvisande bild av svensk mjölkproduktion, menar insändarskribenten. (Bilden är från en annan gård än den som var med i programmet). Bild: Fredrik Sandberg/TT

Bilder tagna av djurrättsaktivister ger ingen rättvis bild

En reaktion på Uppdrag gransknings program om Arlagården.

ANNONS
LocationHalland|

Tror SVT:s program Uppdrag granskning att det går att få fram en rättvis bild av svensk djurhållning genom att bygga upp ett program till stor del på bilder tagna av djurrättsaktivister, dessutom tagna vid olaga intrång? Bilder som var tagna ur märklig vinkel, och förmodligen manipulerade.

Utgödslingen på den aktuella gården ser ut att ha gått sönder väldigt lämpligt till filmningen, som skedde innan utgödslingen kunde återupptas. Att något var fel på utgödslingen var lätt att konstatera för alla med kunskap om djurhållning, det syns på hur rena korna var. En enda mjölkko släpper minst 60 kilo gödsel/dygn, så det blir fort mycket gödsel om inte utgödsling kunnat ske.

ANNONS

Att det har varit viss överbeläggning på den aktuella gården periodvis har säkert sina förklaringar, ex långa slaktköer på 7-8 månader. Vems är felet när inte våra slakterier hämtar djur som är bokade för slakt i tid

De så kallade experterna, som Uppdrag granskning intervjuade, förespråkar djur som är väsentligt kraftigare än vad som anses lämpligt i svensk facklitteratur-inte minst av hälsoskäl för djuren.

Frågan till Lantbrukarnas riksorganisations, LRF:s, riksförbundsordförande om hur reportrarna skulle få fram en bild av svensk djurhållning om dom inte använt sig av aktivisternas material förblev till stor del obesvarad. Personligen hade jag ansett att det vore bättre att inte visa någonting, än att visa en förvrängd bild av svensk djurhållning.

Vidare kan konstateras att när länsstyrelsen anmärker på en djurhållning har ofta lite att göra med hur djurvälfärden är på den aktuella gården, utan är kopplad till vilken status djurägaren har i samhället, vilka grannar lantbrukarna har (s.k anonyma anmälningar) och framförallt vilken inspektör som gör kontrollen. Tyvärr har många av inspektörerna en agenda som missgynnar vissa djurhållare.

Min uppfattning om själva programmet är att det var absolut sämsta tänkbara journalistik, vilket inte gav en rättvisande bild av svensk mjölkproduktion, inte ens på Arlagården i Hälsingland.

ANNONS

Eskil Wilhelmsson

ANNONS