Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lärarförbundet kritiserar besparingarna i Falkenberg. Bild: Ramon Espinosa

Besparingarna slår hårdrast mot de som politiken vill värna

Lärarförbundet undrar vad Falkenbergs kommun vill med sin Kulturskola.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Vad vill Falkenbergs kommun med sin kulturskola? I ena andetaget säger man att man vill göra Kulturskolan gratis och tillgänglig för alla och in nästa drar man in på just de verksamheter som verkligen når till alla, nämligen kulturen i skolan och kulturpedagogerna. Kulturpedagogerna är unika i Sverige och kompletterar skolans undervisning genom att jobba med estetiska lärprocesser i olika ämnen t ex matematik, svenska och SO. På skolverket.se går att läsa mer om multimodalt berättande och dess effekter.

Återigen blir det nya besparingar på Kulturskolan i Falkenberg. 300 000 sparas på teaterbesök, konserter och skolbio. Dessutom 500 000 på Kulturpedagogerna som idag arbetar med bild, rytmik och drama i skolan för elever på lågstadiet. Till det kommer de 900 000 som redan är beslutade i vintras. Totalt sparas 1 700 000 kr i Kulturskolan 2019. Besparingarna drabbar först och främst den del av Kulturskolan som jobbar motgrundskolans verksamhet och ger alla elever tillgång till kulturupplevelser. Lärarförbundet i Falkenberg får inte ihop Framtid Falkenbergs budskap i budgeten om en “avgiftsfri kulturskola så att inget barn stängs ute från verksamheten på grund av föräldrarnas ekonomi.” Besparingarna som genomförs slår hårdast mot just de grupper som politiken säger att vill värna.

Flera undersökningar har visat att de som nyttjar Kulturskolans verksamheter, inte bara i Falkenberg, i första hand tillhör en medelklass. Det är också betydligt fler flickor än pojkar som deltar i Kulturskolans ämnesundervisning. Regeringens undersökning av kulturskolans uppdrag och förutsättningar (SOU 2016:69) konstaterar att nyttjandet av kulturskolan inte bara handlar om ekonomiska förutsättningar utan till stor del om sociokulturell bakgrund. Cecilia Jeppsson, Göteborgs Universitet, har också konstaterat att det finns överrepresentation av flickor, svenskfödda och föräldrar med hög utbildningsbakgrund bland Kulturskolans elever. Den demografiska verkligheten har förändrats sedan de kommunala musikskolorna växte. fram under 40- och 50-talen. Målsättningen är dock i stort densamma: Att ge alla barn och ungdomar möjlighet att delta i kulturlivet och erbjuda verksamhet som håller dem ifrån riskmiljöer och riskbeteenden. En uttalad tanke var under den tiden att kunna erbjuda arbetarklassens barn “tillgång till det borgerliga ideal som tidigare varit reserverat för de övre klasserna.”(SOU 2016:69) Idag lever 12% av alla barn i Sverige i ekonomiskt utsatta familjer, var femte är fött utomlands eller har föräldrar som är det, och dessa av familjer har ytterst få tradition av kommunalt anordnad kulturundervisning, något som i princip är unikt för Sverige, vilket bidrar till att man inte själv söker sig till verksamheten. Kulturskolans inkluderande uppdrag riskerar att falla om man drar in på den del av verksamhet som är uppsökande. Idag kan Kulturskolans pedagoger besöka skolor för kortare och längre projekt och därigenom engagera inte bara de barn som redan vet om att Kulturskolan finns, utan ALLA barn, oavsett ekonomi eller kulturell bakgrund; barn ur många sammanhang som annars aldrig skulle få del av Kulturskolans verksamhet, även om den är gratis. Genom Falkenbergs kommuns besparingar försvinner de uppsökande bild-, dans-, rytmik- och dramapedagogerna som besöker kommunens skolor från Kulturskolans utbud och kvar blir instrumentala lektioner och körsång, samt de lektioner i bild, rytmik och drama som ligger i centralorten, på kvällstid.

Fredric Hillertz

Ordf Lärarförbundet Falkenberg