Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Får man njuta av sitt sommarhus sedan 40 år tillbaka, eller är man inte välkommen? undrar insändarskribenten. (Sommarhuset på bilden är inte det insändaren handlar om) Bild: Jessica Gow/TT
Får man njuta av sitt sommarhus sedan 40 år tillbaka, eller är man inte välkommen? undrar insändarskribenten. (Sommarhuset på bilden är inte det insändaren handlar om) Bild: Jessica Gow/TT

Är vi "badgäster" välkomna?

Mångårig tradition att spendera sommaren i stugan.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Jag är född i Falkenberg men har nu min fasta bostad på annat håll i landet. Jag har under min långa levnad tillbringat varierande del av alla somrar i min födelsestad; de senaste 40 åren i egen sommarfastighet i den norra delen av kommunen. Som pensionärer under 26 år har min fru och jag årligen tillbringat cirka tre sommarmånader i vår sommarfastighet. För oss är det en älskad idyll med vidunderlig blomsterprakt och med genuin, brukad jordbruksmark runt fastigheten. Koltrastarna håller oss vakna om nätterna med sin ljuvliga sång eller väcker oss på morgnarna, om vi lyckas slumra en stund .... och ringduvorna börjar sitt outtröttliga kuttrande.

Vi har inga coronasymptom och är i övrigt förvånansvärt friska och krya och behöver ingen hjälp av någon om inget oförutsett, som ju alla kan råka ut för, inträffar.

Får vi komma till Falkenberg som vanligt i början av juni och då vara välkomna ”badgäster” (som vi fortfarande efter 40 år kallas av våra äldsta vänner) och inte ses med oblida ögon som presumtiva covid-19-smittbärare?

Göran