Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Visselblåsning kan skapa halländska jobb

Ledare 29/4. I Sverige har offentlighetsprincipens fana hållits högt under många många år, ända sedan 1700-talet. Närbesläktad är meddelarfriheten som innebär att alla kan slå larm till journalister eller författare om saker som inte står rätt till. Inom den offentliga sektorn finns ett meddelarskydd så att varken visselblåsarens chefer eller någon annan har rätt att efterforska vem som slagit larm.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

SNÅRESTAD 2020-08-13 Anders Kompass, Latinamerikaexpert, Sveriges ambassadör i Guatemala. Tidigare vid FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, fotograferad i Snårestad inför 65-årsdagen och pensioneringen. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT
SNÅRESTAD 2020-08-13 Anders Kompass, Latinamerikaexpert, Sveriges ambassadör i Guatemala. Tidigare vid FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, fotograferad i Snårestad inför 65-årsdagen och pensioneringen. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT

Det har varit extra knepigt inom den privata sektorn så 2017 trädde en ny lag i kraft för utökat visselblåsarskydd. Som en paragraf i socialtjänstlagen infördes tidigare den så kallade Lex Sarah som kräver att anställda som ger omvårdnad är skyldiga att slå larm mot missförhållanden.

EU har fattat beslut om ett direktiv som ska träda i kraft i december i år, där alla företag med fler än 250 anställda och kommuner med fler än 10000 invånare ska upprätta en visselblåsarfunktion, där den som avslöjar oegentligheter ska skyddas med anonymitet. Inom två år ska även organisationer med fler än 50 anställda göra samma sak.

För att vara visselblåsare kan kosta på. Ett exempel är svenske Anders Kompass (bilden) som arbetade inom FN och slog larm om sexuella övergrepp mot barn, utförda av franska FN-trupper. Det blev starten på en process där Anders Kompass blev avstängd från sitt arbete anklagad för att ha lämnat ut hemlig information, något han senare blev friad från.

En annan känd visselblåsare är Edward Snowden som läckte hemliga dokument från CIA, dokument som visade att USA ägnade sig åt övervakning i stor skala. För att undvika att bli spiondömd och sitta i fängelse i många år flydde Snowden och bor numera i Ryssland, det land som av egen vinning ville markera mot USA och som därför gav Snowden uppehållstillstånd.

Att EU nu kräver att visselblåsare ska skyddas är fantastiskt, men risken är att det i vissa länder hanteras alltför styvmoderligt. Hur direktivet ska genomföras är nämligen upp till varje land och EU har i andra fall problem med Polen och Ungern. Det finns därför skäl att befara att det blir likadant med visselblåsning.

Ett företag i Varberg, Schottenius och Partners, har som HN skrivit om goda möjligheter att göra nya affärer tack vare det nya direktivet. Företaget har tagit fram en mjukvara som möjliggör för visselblåsare att tryggt anmäla missförhållanden och oegentligheter utan att någon kan spåra vem som är källan.

Det är förstås en ny marknad som lockar företag i hela världen, men det kan knappast skada att företaget har bas och ursprung i Sverige då vi har en lång historia kring dessa frågor. Yttrandefrihet, offentlighetsprincip, meddelarfrihet och meddelarskydd samt visselblåsarskydd är goda incitament att känna sig trygg med ett företag som kommer från Sverige.