Virusbekämpningen riskerar stoppa friheten

Ledare 1/4. I spåren av coronapandemin pågår ett febrilt släckningsarbete. Tusentals människor har dött, miljoner sitter i hemmakarantän och politiker försöker visa handlingskraft mot den osynliga fiende som viruset utgör. Smittskyddsarbetet riskerar emellertid att gå längre än till att släcka bränderna, och kan i värsta fall bidra till att starta helt nya.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Samtidigt som flertalet stater, likt Sverige, gör allt för att tämja virusspridningen, finns det mindre demokratiska stater som väljer att utnyttja krisen för illvilliga syften. Coronakrisen har legitimerat stater att vidta extraordinära beslut via undantagstillstånd. Åtgärderna kan eventuellt minska smittans utbredning, men de kommer också att inskränka människors fri- och rättigheter runt om i världen. Det stora kruxet ligger i balansgången mellan repression och frihet; inte minst i fråga om människors rätt till privatliv.

Dagens moderna teknologi används både på gott och ont i smittbekämpningssyfte. I Sydkorea har det blivit allmänt etablerat med så kallade ”corona-appar”. Apparna visar misstänkta och bekräftat smittade människors rörelsemönster från mobildata, kortköp, videoövervakning och sociala medier. Den som blivit smittad kommer att få sin personliga information utlagd på nätet för allmän beskådan. När en smittad person varit i ett visst område skickas datan ut som ett sms till omgivningen: ”Xx besökte ”Imperial foot massage” klockan 13.46 den 24 februari.” Datan har varit så detaljerad att vissa personer till och med har blivit avslöjade med otrohet (DN 21/3).

ANNONS

I Kina och Ryssland har den allmänna massövervakningen blivit större än tidigare. Ansiktsigenkänningsteknologi används för att kontrollera om enskilda bryter mot karantänen. I Ungern röstade parlamentet under måndagen igenom ett historiskt undantagstillstånd utan slutdatum. Premiärminister Viktor Orbán har i praktiken tilldelats obegränsat med makt, parlamentet har upplösts och allmänna val kommer inte längre att hållas. Utöver det har en lång rad minst sagt repressiva lagar införts i landet (Amnesty, 30/3). Diktaturerna bereds ett ypperligt tillfälle att testa sina nya övervakningssystem mot befolkningen.

I kampen mot viruset har alla medel blivit tillåtna och det även i demokratier. Odemokratiska åtgärder förkläds med välvilliga folkhälsosyften, samtidigt som fler och fler stater tar ett allt hårdare grepp om befolkningens fri- och rättigheter. Vi har all anledning att vara oroade inför vad som komma ska, då det finns få garantier att den globala repressionen kommer upphöra efter coronapandemins slut. Det är nu av högsta vikt att världens demokratier sluter upp och inte låter viruspaniken bli till ett tveeggat vapen mot oss själva. I kampen mot viruset får vi aldrig glömma bort de mänskliga värden som utgör grunden för det öppna samhället som vi ännu en gång måste ut på barrikaderna för att försvara.

ANNONS