Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Verket som verkar göra mer skada än nytta

Ledare 3/4. Svenska myndigheter är styrda av lagar och regleringsbrev, men inom dessa ramar har man relativt fria händer att utforma arbetet. Ministrarna får enligt lagen inte ägna sig åt att påverka myndigheterna, men att prata med generaldirektörerna regelbundet borde vara en självklarhet. Inte minst sen pandemin slog till för ett år sen och behovet av helt nya åtgärder blev uppenbart.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

STOCKHOLM 20200427 Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Foto Janerik Henriksson / TT kod 10010 Bild: Janerik Henriksson/TT
STOCKHOLM 20200427 Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Foto Janerik Henriksson / TT kod 10010 Bild: Janerik Henriksson/TT

Särskilt under förra våren stod regeringen tillsammans med C och L ofta på presskonferenser och utlovade ekonomiskt stöd till coronadrabbade företag. Miljarderna delades ut och allt borde vara frid och fröjd. Men när pengarna fastnar i myndigheternas system blir det katastrof för företagen.

Tillväxtverket ska som namnet antyder arbeta för tillväxt och det görs genom att stödja företagen på olika sätt. Regeringens stödpengar till korttidspermitteringar har emellertid hanterats fel och verket riskerar därmed att bidra till motsatsen av vad det ska stå för. Konkurser sker redan och många företagare kämpar förtvivlat för att hålla sitt företag flytande. Att då verket som ska stötta dem i stället bidrar till stjälpning är fullständigt oacceptabelt.

SVT:s Uppdrag Granskning visade på haveriet hos Tillväxtverket där man bland annat skickar obehandlade överklaganden direkt vidare till Förvaltningsrätten. Det innebär förstås att rätten i sin tur får stora problem. Tillväxtverket har uppenbarligen inte hittat rätt arbetsmetoder och verkar inte ha företagarnas bästa för ögonen, utan har blivit en rigid myndighet i klass med Försäkringskassan.

Coronapandemin har förstås kommit som en nyhet för alla och det är förståeligt om det finns vissa inkörningsproblem och svårigheter att snabbt hitta kompetent personal för de utökade eller förändrade arbetsuppgifterna. Men det är fullständigt orimligt att en myndighet som är satt att stötta företag och främja tillväxt nu förvandlats till ett överbyråkratiskt och misstänksamt verk. Det finns alltid risk, oavsett system, att företag och människor fuskar sig till pengar, men att ha det som utgångspunkt i det krisläge som pandemin innebär är idiotiskt och inhumant.

I artiklar och i personliga inlägg på Facebook vittnar förtvivlade företagare om hur de går på knäna i väntan på stödpengar. Det är plågsamt att se och näringsminister Ibrahim Baylan (S) måste göra vad han kan för att pengarna ska utbetalas å det snaraste.

Eventuellt fusk får hanteras i efterhand, nu är det frågan om liv eller död för många företag. Trots förbudet mot ministerstyre måste ministern öka kontakten med Tillväxtverket och i värsta fall får han ta till det redskap han råder över, nämligen att byta ut generaldirektören.