Självklart måste även vården ta till sig av den nya teknik som dagens it-präglade samhälle erbjuder. Det gäller naturligtvis direkt i vårdsituationen men också i det som ligger kring denna. Och en utveckling som börjat ta alltmer fart är digitala vårdmöten.
Flera företag har redan etablerat sig på den här marknaden och erbjuder oss patienter ett smidigt alternativ till ett besök inom den i dag så ransonerade primärvården. Om vi har full tillgång till it-tekniken vill säga. För den som inte är uppkopplad är det förstås inget alternativ.
Inom Region Halland har ett försökssamarbete med nätläkarföretaget Min Doktor genomförts. Under ett halvår, med avslutning i våras, kunde vårdcentralerna erbjuda sina patienter att i stället kontakta Min Doktor. Något som de kunde ha gjort ändå, utan det särskilda erbjudandet, men som förmodligen många inte kände till.
Av de 715 patienter som fick erbjudandet tackade knappt 60 procent ja. Av de ganska få som svarat på en enkät är en klar majoritet nöjda eller mycket nöjda. Bland vårdpersonalen är synen mer negativ. Många har upplevt den här relativt nya vårdformens dåliga sidor, som att många ändå hamnar hos vårdcentralen, det är kostsamt för regionen och att det förstås brister i kontinuitet, med mera. Något som även påpekats i debattinlägg i Läkartidningen.
Från regionens sida ger man dock inte tappt. Närsjukvårdsnämnden vill gå vidare med att utvärdera nätvården och bland annat fundera över om den ska ske i egen regi. Nämndens ordförande, Tommy Rydfeldt (L), menar ganska kategoriskt att digitala ”vårdmöten är här för att stanna och kan bli ett viktigt redskap i det dagliga arbetet”.
Det är säkert riktigt men det förutsätter att den här utvecklingen mot mer nätvård sker på rätt sätt och i balanserade former. Det är dyrare men många gånger mer praktiskt att ta kontakt med en nätdoktor än att vänta på sin tur hos de ytterst ansträngda vårdcentralerna. Men allt går inte att lösa genom en nätkontakt. Det måste ofta tas prover, det kan vara svårt att ställa diagnos och många sjukdomar kräver viss handpåläggning.
När det därutöver är så att nätföretagen får ersättning som för ett normalt besök, dessutom enligt utomlänstaxan, är risken att i stället för att rationalisera och underlätta vården man får in en farlig gökunge i boet. Detta visar inte minst utvecklingen i Stockholms län där den här typen av vård ökat kraftigt efter väl genomförd marknadsföring.
Men även här i Halland har, som redovisats på nyhetsplats i HN, notan för de ”otrogna” patienterna ökat hos vårdcentralerna. Detta vid sidan av det försök som genomförts.
Region Halland, liksom alla regioner och landsting i landet, gör helt rätt i att vara öppna den här nya vårdformen. Men det måste ske med förnuft. Annars är risken stor att primärvården dräneras i stället för att underlättas.
