Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Varje halländskt initiativ mot matsvinn är en vinst för många

Att tusentals ton mat slängs i onödan är miljömässigt vansinne - men också ett indirekt hån mot den grupp falkenbergare som knappt har råd att sätta mat på bordet

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Signerat 7/11. Man slänger inte mat! Den barska, rappa tonen kändes som pisksnärtar över ett elevhuvud. Försökte man slänga kall fisk, fick man sina fiskar varma... Men så hade "mattanten" i min barndoms skolmatsal aldrig hört talas om lågaffektivt bemötande.

Däremot är det enkelt att konstatera att kampen mot matsvinnet är minst lika aktuell nu som för fyrtio år sedan. Möjligen har skälen förändrats. Begrepp som "svinnsmart" och "restakuten" var ännu inte födda.

Den rekorderliga kvinna som basade över min skolmatsal hade andra motiv än miljön för sin envisa strid. Brytningen avslöjade att hon med stor säkerhet hade upplevt krigsårens matbrist. Hon såg det som sin plikt att läxa upp elever som inte förstod att värdesätta en "gratis", rejäl skolmat.

Hur det stod till med dåtidens skolors förmåga att planera sina inköp är något oklart. Men eftersom det då fanns tillagningskök nästan överallt i offentlig verksamhet är det högst troligt att det var lättare att på plats hantera "rester".

Det är också vad Hushållningssällskapet konstaterade för några år sedan i sitt nationella projekt "Minska matsvinnet". Undersökningen visade att tillagningskök hade goda möjligheter och rutiner för att återanvända rester, och minska matsvinnet. Så ur den synvinkeln har den utbredda centraliseringen av matlagningen varit till förfång för jord och miljö.

Att det lagas, köps in eller produceras för mycket mat är dock ett problem som går långt utanför matsalarna i skolor och på olika boenden. Att det slängs enorma mängder ätduglig mat är ett landsomfattande bekymmer som berör många olika sektorer.

Därför finns det en rad företag som har upptäckt att det finns en potential att tjäna pengar på överflödet, samtidigt som man förhindrar att en massa bra mat slängs på soptippen. Nu har ett av dessa företag med vinna-vinna-lösningar etablerat sig även i Falkenberg – efter att tidigare ha lanserat i Varberg. Med hjälp av en app-lösning skall man kunna köpa överbliven restaurangmat till reapris.

Konceptet känns igen. Redan i dag finns det bagerier och caféer som säljer gårdagens bröd för halva priset. Och samtliga stora livsmedelskedjor säljer ofta mat som är nära att passera utgångsdatum till rabatterat pris.

Men det finns ännu fler sätt att råda bot på ett ohållbart slöseri med mat.

Ett alternativ är att skänka mat nära utgångsdatum till behövande – vilket en del livsmedelshandlare gör. Krigsårens matbrist må vara långt borta. Men det finns allför många svenskar som inte har råd att sätta mat på bordet.

Magnus Karlsson, professor i socialt arbete på Linnéuniversitetet, redovisar i Socialmedicinsk tidsskrift att ökande sociala klyftorna och nya, utsatta grupper gör att exempelvis stadsmissionerna gör ett omfattande arbete kring mat. Även i gruppen ensamstående föräldrar finns familjer där oron kring tillgången på mat är påtaglig. Svenska kyrkans diakoner kan bekräfta att det finns behov av att skänka matkassar till familjer – även i Falkenberg och Varberg.

Att stoppa slöseri med mat har alltså en socialt hållbar aspekt, vid sidan av den miljömässiga. Varje initiativ som minskar risken för att tusentals ton fullt duglig mat släng, bränns eller spolas ned är välkommet. Kanske kan någon skola i Falkenberg eller Varberg göra som i Karlstad – där kommunen satsat mot matsvinn genom att erbjuda elever och personal på kommunens alla gymnasieskolor att köpa med sig matlådor med överbliven lunchmat? Går det där, borde det väl gå här?