Ledare 1/10. När samtalen kommer hem. När de hotfulla markerar att de vet var du bor, var din familj bor. När den gränsen passeras stirrar brutaliteten offret i ansiktet på ett helt nytt sätt. Därför jobbar en del hatare medvetet så.
Hade Varbergs kommundirektör varit ett enskilt offer hade det varit illa nog. Men tyvärr är det angrepp som Carl Bartler har utsatts för en del av en omfattande, systemhotande verksamhet.
– Jag blir arg för att de demokratiska spelreglerna inte respekteras. Det är över gränsen på alla sätt med den här typen av personliga hot, säger han.
En kartläggning från fackförbundet Vision visar att hoten mot tjänstemän ökar och facket kräver skärpta lagar för att stärka skyddet. När SVT nyligen sammanställde kartläggningar från flera olika fackförbund visar det att hot är vanligt. På arbetsplatser som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Socialtjänsten har nära hälften av medarbetarna blivit utsatta.
Bland jurister har nära en tredjedel av dem som drabbats övervägt byta jobb, enligt facket Akavia.
Konsekvensen blir densamma för en annan utsatt grupp – våra politiker. Många ställer sig frågan om fritidsuppdraget är värt det och några hoppar av. Försvarets forskningsinstitut har presenterat en studie som visar att personangrepp i sociala medier mot exempelvis kommunalråd är oroväckande vanliga.
Sociala medier har givit allt från troll till extremister en ny arena att uttrycka hot. Och det ena föder det andra. Det finns dystra exempel på folkvalda som villigt bidrar till att uppvigla, som till och med bistår sin hatiska svans med konkreta upplysningar om var en meningsmotståndares barn bor. Och det finns moderpartier som medvetet väljer att låta beteendet passera.
Varbergs kommun har nu kopplat in polisen. Det är oerhört viktigt. Ingen skall behöva tåla hot på jobbet eller i uppdraget. Att alltid anmäla är därför en viktig grundregel.
Det är bara så omfattningen kan bli tydlig. Det är också så polisen kan upptäcka om den som hotar är en enskild person som tappat fattningen i en pressad livssituation eller om hoten är en del av en större kampanj. I vissa fall orkestreras angreppen av personer med koppling till extremistgrupperingar som är verksamma på flera arenor. Då är det viktigt att hela bilden blir känd eftersom det ytterligare understryker allvaret i brottsligheten.
Faktum är att vikten av att ta denna typ av beteenden på allvar börjar redan i skolan. Kränkningar skall inte tillåtas passera och angrepp som elever gör via sociala medier bör inte ignoreras bara för att det sker efter skoltid. Att markeringar mot sådana här tendenser görs redan tidigt är en del i skolans demokratiska fostran – skolan får inte vara en frizon där elever kommer undan med trakasserier eller olaga hot.
