Ledare 21/7. Det finns en rad val i Europa och världen de senaste åren som har fått glasen att kännas både halvtomma och halvfulla på samma gång. Land efter land har dukat under för nationalism och populism men samtidigt har man kunnat se att de unga i högre utsträckning röstar för de mer frihetliga, liberala och europavänliga alternativen. Populisternas segrar har varit långt ifrån självklara, motståndaren har flämtat dem i nacken. Den ljusnande framtid finns uppenbarligen i ungdomen, men när kommer den?
När Polens presidentval nyligen ägde rum blev sittande president Andrezej Duda omvald. Sedan han valdes till president och partiet Lag och Rättvisa fick egen majoritet tillsammans med sina två kollisionspartier har Polen antagit en rad kontroversiella lagar där politiken fått allt större makt. Allt för att forma det polska samhället efter den egna politiska visionen. Man har bland annat inskränkt aborträtten och antagit resolutioner i stora delar av landet som är direkt diskriminerande mot HBTQI-personer.
Vid presidentvalet som var fanns det alltså höga förhoppningar på ett maktskifte. Men när valresultatet kom stod det klart att Polen fortsatt följer Andrezej Dudas väg. Presidentvalet i Polen är bara ett av många val de senaste åren där valresultatet, trots vissa ljusglimtar, gör att allting känns väldigt dystert. Ljusglimtarna i det här är bland annat att det är det högsta valdeltagandet sedan 1989 och att i åldersgruppen 18–28 år röstade hela 64,4 % på utmanaren Rafal Trzaskowski. Men på det stora hela har många val de senaste åren fått oönskat utfall för den som värnar om frihet.
Pratet om att framtiden är ljus är inte bara löst snack, den ljusnande framtiden finns. Det finns hopp när nästan hälften av de som går och röstar faktiskt röstar på ett bättre alternativ. I omröstningen om Storbritanniens utträde ur EU röstade unga i högre utsträckning på att man skulle stanna.
På det stora hela röstade fler på Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet 2016 och framförallt röstade fler unga på henne och i Polen röstade fler unga för en förändring. Men utifrån hur fort det har gått för Donald Trump att lämna djupa samarbeten och förstöra relationer, för Storbritannien att trassla till medlemskapet och överenskommelser med resten av den Europeiska Unionen och för Andrezej Duda att nästintill montera ned den frihetliga rättsstat Polen har lyckats bygga upp sedan Sovjetunionens fall så är det bråttom. Trots att glasen skulle kunna vara halvfulla framstår de snarare som halvtomma.
Europa och resten av den fria världen har inte råd med fler val där det nästan går vägen. Inte när det vinnande alternativet står i sådan skarp kontrast till allt som den fria världen borde stå för. Den ljusnande framtiden finns – men när kommer den?
