Värdefull vägledning eller onödig utgift för kommunen?

Ledare 19/2. Sedan 2005 gör Statistiska Centralbyrån medborgarundersökningar i svenska kommuner. Kommunerna betalar för att få vara med och i Halland har alla kommuner utom Hylte valt att delta.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Falkenbergs och Varbergs kommuner har varit med ett antal gånger. Resultatet för 2019 kom strax före jul och redovisas kommunvis, förhoppningsvis till nytta för de deltagande kommunerna.

SCB skriver att man ska vara försiktig med att göra jämförelser mellan kommuner då förhållandena kan variera. Men undertecknad vågar sig ändå på att undersöka skillnaderna mellan Falkenbergs och Varbergs kommuner i detta avseende. 1200 personer i respektive kommun har fått frågan om de vill delta i undersökningen. Av dessa har 42 procent av de tillfrågade svarat i de båda kommunerna, ungefär lika många som 2018. I hela landet deltar 135 kommuner och svarsfrekvensen ligger runt 40 procent.

ANNONS

Det är alltså 1200 slumpmässigt utvalda och de har kunnat svara via en webbenkät eller på papper. Man vet av erfarenhet att unga människor svarar i mindre utsträckning än lite äldre, så därför får SCB jämka svaren.

Analysen utgår från en modell som visar hur nöjd kunden är. Den är uppdelad i tre delar. Den ena handlar om hur nöjd man är med kommunen som plats att bo och leva i. Den andra behandlar kommunens verksamhet och den tredje vilket inflytande medborgaren upplever att man har.

Resultaten visar att hallänningarna är nöjda överlag, och att man i Varberg är ännu nöjdare än i Falkenberg. Varberg ligger högre än kommungenomsnittet på alla parametrar. Båda hallandskommunerna ligger högre än snittet när det gäller viljan att starkt rekommendera sin kommun, men Varberg står ut extra mycket på indextal 64, där Falkenberg ligger på 52.

I Varberg är man också mer nöjd med det kommersiella utbudet (72) än genomsnittet, men också falkenbergarna är mer nöjda (68) även om de inte kommer upp till Varbergs siffror. I Falkenberg ser man också en förbättringspotential för det kommersiella utbudet. Som hallänning men inte boende i någon av kommunerna kan man förstå den lilla skillnaden. Varberg känns som en stor stad med ett stort utbud, men Falkenberg har ändå lyckats ganska väl med sitt kommersiella utbud trots att staden är mindre.

ANNONS

När det gäller synen på kommunernas verksamheter är betygen något lägre och det kan bero på om den svarande använder sig av kommunala tjänster eller inte. Även här ligger Varberg högre (62) än kommungenomsnittet på de flesta parametrarna. Falkenberg ligger på snittet (57), men här är man mer nöjd än andra med sitt vatten och avlopp. Om man jämför med 2018 har Falkenberg ett lägre index för idrott och motion, och där måste man nog vara anställd eller politiker i kommunen för att kunna gissa vad detta kan bero på. Det kan förstås också bero på slumpen, där vilka de svarande är förstås kan spela roll.

Angående vilket inflytande man har i kommunen är betygen ännu något lägre, 45 för Varberg och 42 för Falkenberg. Kanske är det för abstrakta frågeställningar för att gemene man ska kunna svara. Här verkar man mest nöjd med den information man får från sin respektive kommun.

Frågan är hur kommunerna använder medborgarundersökningen i sitt arbete. Det krävs en långsiktighet och att man är med i flera år för att kunna dra slutsatser om trender. På Varbergs kommuns hemsida skriver man lite diffust att undersökningen är en ”värdefull vägledning i kommunens arbete med att bygga bästa möjliga Varberg”. Falkenbergs kommun lägger in medborgarundersökningen i sitt arbete kring hur man följer upp kommunens mål. Undersökningen räknas till ”bevakande indikatorer” som man följer och ser eventuella förändringar över tid.

ANNONS

I båda kommunerna vill invånarna att frågor kring boende och trygghet ska prioriteras. Det luddiga i svaren gör att politiker från alla partier egentligen kan dra slutsatser som passar in just för det egna partiet. Undersökningen har alltför få svarande för att dra långtgående slutsatser, men det är förstås bra som ett långsiktigt instrument för att göra jämförelser. Därför är det lite oroväckande att SCB aviserar en förändring av enkäten till 2021. Det kommer att bli en helt ny form och då blir siffrorna inte jämförbara över tid.

Det är en balansgång för politiker och tjänstemän att hitta parametrar som är rimliga att styra från. Genom att köpa SCB:s tjänst skaffar man sig information om medborgarna på ett ganska enkelt sätt. Samtidigt kanske man borde fundera på om det finns bättre sätt att ta reda på vad medborgarna tycker. Den ganska låga siffran vad gäller inflytande bör vara en väckarklocka för de politiska partierna att hitta nya arbetssätt. Partierna kan också låta kommunen sköta medborgardialoger, vilket gjorts framgångsrikt på flera platser i landet. Det utesluter inte partiernas arbete och ansvar men kompletterar det och ger invånarna en ökad förståelse för vad en kommun gör och ska göra.

ANNONS