Under Christofer Bergenblocks (C) kloka ledning i kultur- och fritidsnämnden har ett grundligt arbete genomförts för att öka jämställdheten i Varberg. I ett särskilt jämställdhetsbokslut på kultur- och fritidsområdet har det konstaterats att det år inte satsas lika mycket på flickor som på pojkar. På intet sätt unikt för Varberg.
Till en del beror det säkert på att mycket av killarnas idrottande är beroende av anläggningar. Och anläggningar är dyra. Men det är knappast hela sanningen. Det finns också en hel del traditionellt tänkande inbyggt i systemet. För en ridanläggning är förstås inte heller gratis, men där har utövarna fått betala mycket mer själva.
Det är heller inte fel att den här stora satsningen, enligt uppgift den största som kommunen varit inblandad i, förläggs lite utanför stadens mer centrala delar. Samlokaliseringen och dubbelnyttjandet med skolan måste också välkomnas. Det är kostnadseffektivt och positivt för skolan när det ökar förutsättningarna att göra gymnastikämnet än mer attraktivt och intressant.
Samtidigt som namnet på idrottscentret i Trönninge presenterades försökte sig även kommunstyrelsens arbetsutskott på att förstärka sin jämställdhetsprofil. Detta genom att ge Warbergs IC:s damer ett marknadsföringsbidrag på 225 000 kronor och samtidigt dra ner motsvarande bidrag till herrlaget med 75 000. Det gick väl sådär.
För det första är det högst tveksamt om det är rimligt att använda pengar som är avsedda för marknadsföring av Varberg i jämställdhetsarbetet. Sådana satsningar bör ju värderas på sina egna meriter. Vad är uppmärksamhetsvärdet av satsningen? Hur mycket publik ser det ena respektive det andra laget. Om en kommun överhuvudtaget ska lägga pengar på detta måste det helt enkelt ske med mera marknad och mindre politik!
För det andra blir det ju på intet sätt bättre när kommunalrådet Ann-Charlotte Stenkil (M) i gårdagens HN säger att fördelningen i klubben ”får de ordna upp internt inom sin budget. Vi har inte krav på hur deras bokföring ser ut”. Men det är ju just ett sådant krav man ställer i det avtal som träffats: ”Erhållet belopp för marknadsföring ska fördelas lika mellan herrlaget och damlaget”. Om Stenkil menar vad hon säger är ju det beslut man fattat dels meningslöst, dels en uppmaning till fusk. Sådant är vare sig idrotten eller kommunen betjänt av!
