Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Maria Haldesten: Träbyggnadsstrategin bör inkludera syndabot

De samvetslösa hanteringen av Gamlebyskolan är en skamfläck för en trästad. Gör ett hållbart omtag.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 13/6. Dräkten är inte rik. Och grönskan är inte var den var. Många av de forna elever som sprungit ut till sommarlov från Gamlebyskolans trappor känner säkert sorg över det gamla kunskapstemplets förfall.

Att den skavda kulturbyggnaden huserar en såpass central kommunal verksamhet är lite av ett hån.

– Många har roligt åt att just stadsbyggnadskontoret har kontor där, i ett hus som man nästan kan se in i genom fasaden, säger Ann-Charlotte Stenkil.

Att förslitningen tillåtits fortsätta förklarar hon med att byggnaden stadigt använts som arbetshäst. Men nu är det tydligen dags att göra sig av med det gamla öket. Men det lär inte räcka med gamla marknadstrick som arsenik, eller styling med citroner, för att få objektet att se piggt ut.

Det är inte nog med att exteriören är i nivå med ödekåk på landet – även interiört finns det en del att önska – därför finns skäl att höja varningsflagg. Att sälja av med ”löften” om upprustning är en lurig historia. Det visar andra exempel - exempelvis den sorgliga processen med turisthotellet på Marsstrand. Det tog inte lång stund innan den nye fastighetsägaren, ett stort byggföretag, hade bestämt sig för att riva rubbet. Att det utfärdats förelägganden till fastighetsägarna om underhåll hjälpte föga. Medan fastighetsägaren, i strid med byggnadsantikvariatisk expertis, slog fast att allt var rötet och bortom räddning så fick förfallet fortsätta.

I Varberg är det bara för fastighetsägaren att låta fortsätta den skamliga hantering som kommunen gjort sig skyldig till. Det är ju ingen hemlighet att det redan för cirka tjugo år sedan stod klart att byggnaden behövde en rejäl renovering. Men för varje år som gick sköts de nödvändiga åtgärderna ytterligare på framtiden - i strid med politiska löften. Sittande kommunstyrelseordförande är ju inte den första att utställa löften om bevarande.

Nu närmar sig dock ett mer konkret beslut. Kanske redan till sommaren. Därför gäller det för alla vänner av ett välvårdat kulturarv att kräva att beslut fattas först efter konsekvensanalys. Där gäller det att slå fast vilken ägarform som ger den bästa garantin för att träbyggnaden får den omsorg den så länge förtjänat.

Varberg är en trästad - sett både från stadsbyggnads- och industriperspektiv – med Södra Wood och Derome Trä som uppenbara exempel. I kommunen huserar trähusambassadörer, en träbyggnadsstrategi är inne i slutfasen och nästa år får Varberg stå värd för ett stort trästadsseminarium.

– Det blir roligt att kunna visa våra fina industrier inom träbyggnad och vår träbyggnation, sade en stolt Ann-Charlotte Stenkil (M) i fredagens HN..

Nog bör man till dess ha en värdig och hållbar räddnings- och bevarandeplan för Gamlebyskolan – som ju är ett Varbergs äldsta trähus.