Tillit till systemen ett måste vid övervakning

Myndigheternas system, såväl som rutiner, måste både vara effektiva och rättssäkra.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Det blir inga nya övervakningskameror i Halland, åtminstone inte på et tag. Även om det 2017 beslutades att kameraövervakningen skulle utökas i Sverige, som ett led i brottsbekämpningen, så ser Halland ut att få vänta i minst ett år på förstärkningen.

Tanken bakom övervakningskameror liknar den bakom fartkameror i trafiken. Dels fångar de fartsyndarna och gör dem lättare att lagföra men de får också trafikanter att sänka farten på övervakade sträckor.

På samma sätt fungerar städernas övervakningskameror. Dels kan brott och brottslingar fångas på bild men de ska också avskräcka brottsliga handlingar från att ens utföras. Därför är det också extra brottsutsatta områden som polisen i Halland ville sätta under bevakning. Detta får nu vänta.

ANNONS

Anledningen är, för en gångs skull, inte bristande resurser. Istället handlar det om tekniska problem. Det system som allt kameramaterial lagrades på var uppenbarligen inte redo för utökningen och kraschade helt sonika vid överbelastningen. ”Tekniken har inte lirat”, som Tobias Stenström, kommissarie i Göteborg med regionalt kameraansvar, uttrycker det.

Nu är polisens kameraövervakning inte den ända delen av rättsväsendet som har it-problem. Hela Åklagarmyndighetens dataprogram ligger i skrivande stund nere och har gjort så sedan i måndags. Anders Thoursie, it-direktör på Åklagarmyndigheten säger att han inte vill ge sig in ”på om vi är närmare en lösning” men att de fortsätter att jobba med problemet.

Dagens Nyheter rapporterar att även om de mest akuta ärendena inte påverkas så får de mindre brådskande stryka på foten. I vissa fall har polisen till och med överlämnat handlingar fysiskt för att komma runt det trilskande systemet. Det behöver inte poängteras att haveriet både tar resurser och skjuter upp ärenden.

Allt detta belyser med all önskvärd tydlighet hur sårbara våra system är. Haverierna måste inte vara av samma dignitet som it-skandalen på Transportstyrelsen eller 1177 Vårdguiden för att ställa till problem.

Att nya system inte kan vara på plats i en handvändning är till viss del förståeligt. Säkerhet är i sådana sammanhang a och o och genvägar kan som bekant bli senvägar. Detta gäller inte bara tekniken utan även praxis, regelverk och hur de efterlevs.

ANNONS

Nyligen erkände en halländsk före detta polis att han använt polisens olika register för att, så att säga, skaffa sig kompletterande information om de kvinnor (och deras anhöriga) han fått kontakt med via dejtingsidor. Åklagaren bedömde agerandet som ”oerhört förtroendeskadande” när målet avhandlades tidigare i veckan. Att rätten befann honom skyldig är viktigt för den allmänna rättskänslan.

Vid en åtgärd som kameraövervakning måste alltid en avvägning mellan integritetsskydd och brottsbekämpning göras. Därför är det extra viktigt att systemen som kringgärdar den, och allt som är potentiellt integritetskränkande, är rättssäkra nog för att upprätthålla ett starkt förtroende. Tilliten är ett system som aldrig får krascha.

ANNONS