Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Besparingar på skolmat Bild: Dick Gillberg
Besparingar på skolmat Bild: Dick Gillberg

Maria Haldesten: Svinnbra lösning för överbliven skolmat

Självklart bör en matstad som Falkenberg haka på trenden att sälja lunchrester till personal och elever. C-motionen kommer inte en dag för tidigt.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 28/2. Vad har Falkenberg gemensamt med exempelvis Avesta i Dalarna och Lojo i Finland? Jo, ett växande intresse för vettiga förslag mot matsvinn.

Avesta lanserade konceptet ”Klimatlådan” redan i oktober förra året. Anställda i kommunen erbjuds att köpa lunchmat som blivit över i skolorna. Efter tre månader hade man hunnit sälja 700 matlådor.

– Det går väldigt bra, det minskar matsvinnet, sade kostchef Eva Södergård till Dala-Demokraten.

Problemet med att god och ätbar mat slängs i onödan dras vi inte bara med i Sverige. Det ser likadant ut i vårt östra grannland. Där har Lojo kommun i flera år erbjudit överbliven skolmat till försäljning för en överkomlig peng. För att slippa pengahantering i skolorna säljs matkuponger på biblioteken för 2 euro styck. Det berättiga till en låda fylld med mat, berättar Yle.

På Lojo kommuns webbsida finns uppgifter om vilka tider lunchserveringen avslutas på de olika skolorna – och då kan hugade kunder komma dit direkt.

Inspiration finns alltså på många håll. Faktum är att förslaget redan har ställts i Falkenberg. Redan för tre år sedan reagerade en lärare på Fajansskolan på matsvinnet. Hon ville ha möjlighet att köpa med sig goda rätter hem – och dessutom göra miljön en tjänst. I en skrivelse till kommunen frågade hon:.

”Skulle man inte kunna få köpa extraportioner om man skriver under att det är på egen risk?”

Tyvärr blev det kalla handen. Verksamhetschefen för kost- och städ förklarade bland annat att det inte ingår i kökspersonalens uppgifter att packa mat i lådor.

Tur då att mer kreativa kommuner har löst även den detaljen – genom att matköparna tar med egen låda. En annan variant är att ställa fram lådor ungefär som i diskarna i vissa matbutiker, där man kan plocka ihop en låda.

Kanske innebär det att dörren till lunchmatsalarna får stängas en halvtimme senare. Å andra är delad mat delad glädje. Även personalen i köket kan tänkas uppskatta att maten hamnar i människors magar istället för i biogasanläggningar.

– Vill skapa en medvetenhet om hållbarhet, säger oppositionsrådet Anneli Andelèn (C).

Förnuftigt resonerat – det är också så man tänkt i alla de kommuner som redan påbörjat projekt eller ska starta.

Att idén faktiskt är möjlig slog Livsmedelsverket fast redan för ett par år sedan.

– Vi får många frågor om det är tillåtet för kommunerna att skänka, sälja och ta emot överbliven mat och vill gärna förtydliga att det går bra. Det är roligt att se att det finns ett intresse för att arbeta med att minska matsvinnet, skrev Anna Wedholm, teamchef på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Vissa hakar kan dock finnas. Kommunen säljverksamhet får inte komma i konflikt med konkurrensreglerna. Och i någon kommun har risken för att det kan bli fråga om förmånsbeskattning om mat säljs till anställda gjort att entusiaster stött på patrull.

Å andra sidan, anses det gå i Avesta, Karlstad, Lessebo, Mariestad med flera kommuner – varför inte i matstaden vid havet?

Försäljning av överbliven skolmat är ett gott sätt att minska slöseri med mat – vilket ledarredaktionen påtalat vid flera tillfällen. Därför finns alla skäl att hoppas att den här motionen möter ett bättre öde än skrivelsen från den klartänkta läraren på Fajansskolan.

Självklart bör en matstad som Falkenberg haka på trenden att sälja lunchrester till personal och elever. C-motionen kommer inte en dag för tidigt.