Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/TT /
Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/TT /

Elin Larsson: Sverige behöver Januariavtalets skattereformer

Sänkt inkomstskatt och en generell momssats, det är några av reformerna Finanspolitiska rådet föreslår. Med dessa reformer skulle Sverige få ett förenklat skattesystem och fler skulle få mer över i plånboken.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Skattesystemet måste bli enklare, mer begripligt och det måste leda till att fler arbetar men också får mer över i den egna plånboken. Det är därför glädjande att Finanspolitiska rådet, som är en expertmyndighet under regeringen, nu föreslår bland annat höjd fastighetsskatt, sänkt inkomstskatt och en generell momssats på 21 procent. Förslaget går i linje med Januariavtalets fjärde punkt och det är tillfredsställande att se att Finanspolitiska rådet ser samma behov av reformer som Centerpartiet och Liberalerna.

I Januariavtalets fjärde punkt står det att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska ”öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”

Fler behöver komma i arbete, speciellt efter våren som har varit där många sektorer har drabbats hårt. Reformerna som pekas ut i Januariavtalet och som Finanspolitiska rådet har tagit vidare är åtgärder Sverige behöver. Skattesystemet i dag är svåröverblickat och behöver bli enklare. Regler, undantag och avdrag har gjort det svårt att veta vad som gäller när. Lägg där till att inkomstslag och olika typer av konsumtion beskattas olika vilket gör det svårt att veta vad som gäller när. En extra arbetsinsats kan vara svår att räkna ut värdet på efter diverse olika avdrag som vårt skattesystem består av. Vilken moms varor och tjänster har beror på, men förklaringarna till varför det skiljer sig åt är sällan begripliga. Dansbandskonserter med dansande publik har till exempel högre moms än vanliga konserter.

Fördelningseffekterna som man kan förvänta sig av Finanspolitiska rådets förslag tar i många fall ut varandra. Den som är höginkomsttagare får lägre skatt på arbete men högre skatt på kapital och de allra rikaste betalar något mer av sin totala inkomst. Ett generöst grundavdrag ger dessutom skattelättnader för låginkomsttagare. Finanspolitiska rådets förslag förenklar skattesystemet och sänker dessutom ginikoefficienten, den måttenhet som visar hur ojämlikheten i exempelvis inkomstfördelning ser ut bland befolkningen.

Att fler får mer över i plånboken och att den som tjänar allra minst gynnas av en skattereform är rimligt och välkommet. När Januariavtalet lanserades gjorde sig många lustiga över den fjärde punkten och ansåg den ogörlig. Det är därför glädjande att Finanspolitiska rådet visar att reformerna som lyfts i Januariavtalet är uppenbart genomförbara.