Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Oslo 20171024.Etter at Coop mega kjørte 30 kr for kiloen i helgen i forbindelse med et jubileum har flere kjeder hengt seg på. Blant annet Europris, Kiwi og Rema 1000 er blant kjedene som har hengt seg på og redusert prisene på smågodt kraftig. Foto: Mariam Butt / NTB scanpix / TT / kod 20520 Bild: Mariam, Butt

”Svartgodiset” är en produkt av sockerskatt

På grund av danska sockeravgifter har den organiserade brottsligheten hittat en ny födkrok, godis.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 24/6. Nyligen möttes vi av nyheten att en ny typ av brottslighet är under uppsegling: godissmuggling. SVT Skåne kunde rapportera att de senaste två åren har Malmö belagt hundra ton godis med säljförbud. Etthundra ton. Det rör sig både om godis som är för gammalt för att få säljas och om rena förfalskningar.

Arvid Nordland, enhetschef på miljöförvaltningen i Malmö, misstänker att merparten är ämnat för den danska marknaden. Han kommenterar tillslagen med att det handlar om ”anmärkningsvärt stora mängder”. Det kan man hålla med om.

Så vad beror det på att godisfalskmyntare seglat upp som en lukrativ, kriminell sysselsättning? Svaret ligger i den misstänkta destinationen.

I Danmark är godis belagt med en moms på 25 procent, att jämföra med 12 i Sverige. Därtill kommer en extra sockeravgift, en ”afgift af chokolade- og sukkervarer”. Billigt godis är alltså mycket eftertraktat.

Danska myndigheter var också de som började uppdaga fenomenet. Man upptäckte olagligt godis som kunde kopplas till grossister i Malmö. Kommunen kontaktades och härvan började nystas upp.

Det hela låter förstås harmlöst och nästan komiskt. Godisrelaterad brottslig väcker knappast obehagliga associationer, om ens några över huvud taget. Tankarna går närmast till snattande barn.

Men att motarbeta svartgodis är nu en del av Malmö stads arbete mot organiserad brottslighet. Samma organiserade brottslighet som vanligtvis gör rubriker med dödsskjutningar och sprängdåd.

Eftertraktade men högt beskattade, reglerade eller förbjudna varor kommer alltid stimulera en svart marknad. Smuggling av annars lagliga varor är dessutom mindre riskfyllt än exempelvis narkotikasmuggling.

Det svensk-danska exemplet borde ses som en varning mot alla de som tror att stora punktskatter på onyttigheter är en mirakelkur för folkhälsan. Från tid till annan lyfts ändå krav på punktskatt av socker även i Sverige.

Den norska sockerskatten framhålls av vissa som ett föredöme. Men trots att den förra året höjdes med 83 procent verkar den haft föga effekt på norrmännens konsumtion av godsaker. Skatteförespråkarna förklarar att detta är det illojala Sveriges fel. Den omfattande gränshandeln gör det nämligen möjligt för billigt, svenskt godis att skölja in över grannlandet, till fördärv för den norska folkhälsan. Kanske, eller så har den omfattande gränshandeln varit en säkerhetsventil mot organiserad brottslighet.

Det råder dessutom djup oenighet om sockerskatter verkligen minskar onyttig konsumtion. Är de låga är det möjligt att sockerätandet inte påverkas och är de höga finns det ingen garanti att de söta produkterna byts mot något nyttigt. Eller så går man, som i Norge och Danmark, bara runt systemet.

Sanningen är att människan vill äta onyttiga saker. Att uppmana till ett hälsosamt leverne är naturligtvis lovvärt men att skatta befolkningen smal är en på flera sätt tveksam metod. Historien visar att för hård reglering kan få mycket oönskade bieffekter.