Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
STOCKHOLM 20171101
Ung man med psykisk ohälsa
Foto: Stina Stjernkvist / TT Kod 11610 Bild: Stina Stjernkvist/TT
STOCKHOLM 20171101 Ung man med psykisk ohälsa Foto: Stina Stjernkvist / TT Kod 11610 Bild: Stina Stjernkvist/TT

Maria Haldesten: Svagt att Halland dröjt med plan mot självmord

Orimligt svåra vägar in till psykvården gör hjälpen svår att nå. Öppna en psykakut för barn och unga i Halland.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 12/8. Trodde du att de omskrivna skjutningarna tog flest unga liv förra året? Glöm det!

Det finns en ännu större fara, och ett ännu större samhälleligt misslyckande.

Förra året tog 168 unga människor, mellan 15 - 24 år, sina liv.

Trots att offren är fyra gånger så många jämfört med skjutningarna, trots att suicid är den vanligaste dödsorsaken bland unga män, talas det alltför tyst om problemet.

Halland är en av sju regioner som inte ens har en plan för att förebygga självmord. Och Falkenberg och Varberg tillhör de kommuner som inte har ett uttalat mål att förebygga självmord. Bara Falkenberg har planer på att ta fram ett sådant arbete under året. Det visar Folkhälsomyndighetens granskning.

”Att vara närstående till någon som begår självmord är bland det värsta som kan hända... Att varje region har en plan och verkställer den är avgörande för att inte fler liv ska släckas”, skrev Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden nyligen i ett kritiskt pressmeddelande.

Lika livsavgörande är skolornas planer och förmågor. Att den ökade pressen på skoleleverna bidrar till att den psykiska ohälsan ökar är numera ett etablerat faktum - liksom att många skolor inte förmår se och fånga upp elever som mår dåligt. En viktig förklaring till det senare är otillräckliga resurser inom elevhälsan. Att det finns ett samband mellan mobbning och självmord bland unga är en gammal sanning. Tyvärr har förövarna fått fler verktyg genom sociala medier och spelplattformar.

Men allt är inte nattsvart. Region Halland har varit oförsvarligt saktfärdig med suicidpreventionsarbetet. Och liv har sannolikt gått förlorade till följd av brist på överblick och samordning kring arbetet med att förebygga självmord. Men sedan förra året finns i alla fall en suicidpreventionssamordnare, som arbetar med en handlingsplan som förväntas bli klart i höst.

– Syftet är att skapa förutsättningar för ett mer strukturerat och samordnat arbete där de olika verksamheterna kan koordinera sina insatser, säger samordnaren, psykologen Charlotte Sommar till Hallandsposten.

Såväl unga med psykisk ohälsa som deras föräldrar kan vittna om att hjälpen ofta är alltför långt borta. Den som söker vård tvingas leta sig genom en snårskog. Den som inte har råd att betala stora summor för privat vård/terapi bollas inte sällan vidare från ett ställe till ett annat. Den sortens bemötande är svårt nog för den som lider av fysisk ohälsa - men för en människa som mår dåligt kan resultatet bli förödande.

– Vi pratar mycket om att förebygga och att sätta in åtgärder tidigt. Men det blir lätt dubbla budskap. För i praktiken ställer en brist på helhetssyn till problem. Vi måste våga tänka nytt och jobba annorlunda. Jag skulle vilja se att det finns en-dörr-in för unga med psykisk ohälsa, så att det blir lätt att få hjälp. Det kräver att kommun och region förmår fläta ihop sig, säger Anna Roos (C), ledamot i regionens driftnämnd för psykiatri.

En sådan dörr kunde med fördel sitta på en psykakut för unga.

Får en hallänning akut ont i kroppen kan hen söka sig till en akutmottagning av något slag. Och vuxna kan vända sig till psykakuten för bedömning. Men när ett barn eller ung människa mår psykiskt dåligt finns ingen logisk, snabb lösning. Den bristen måste åtgärdas, helst i morgon, men i alla fall med den kommande handlingsplanen. Och på planen måste följa de resurstillskott som krävs.

En plan är ju föga värd som finstämd pappersprodukt - den måste kunna omsättas i praktiken.