Elstängsel och taggtråd omringar avdelningen Backen i Fagared.
Elstängsel och taggtråd omringar avdelningen Backen i Fagared. Bild: Jonas Lindstedt

Stoppa samhällsfarliga placeringar

Institutionschefens tal om svårigheter med gängkriminella är en mild beskrivning av en illa verklighetsanpassad ungdomsvård.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Egil blev bara 17 år. Han blev i ihjälslagen i en skogsdunge i Åkersberga för tre år sedan.

Mördad av en ung återfallsförbrytare, på obevakad på permission från ungdomshemmet Fagared?

Egils föräldrar är övertygande om det. Åklagaren var det. Så även Egils vän, som pekade ut den våldsamme ungdomsbrottslingen under polisförhören. I rätten skyllde vittnet dock på minnesförlust. För det dömdes vännen för mened. Och den misstänkte mördaren gick fri. Inte ens vissa avslöjade lögner och dna-bevis på ett par byxor räckte, berättade Expressen.

Den tekniska bevisningen kan ha försvårats av att den misstänkte tvättade sina nyinköpta skor, när han återvände till ungdomshemmet nära Hallandsgränsen.

ANNONS

”Fläckar som såg ut att komma från blod upptäcktes – men Nationellt forensiskt centrum, NFC, kunde inte ta fram DNA” berättade Aftonbladet

Sommaren 2020 är det inte misstänkt mord som kopplas till Fagared. Det är problem med gängkriminella och ”fritagning” av en mördare.

– Under mina fem år som institutionschef har jag uttalat mig i media ett antal gånger om incidenter, men det här är den absolut största händelsen hittills, sade institutionschefen Marcus Lindberg till Kungsbacka-Posten efter fritagningen.

Fast det är alltså inte riktigt sant. Eller så är det bara sant såtillvida att institutionen tidigare inte har pratat med media. När HN ringer runt är det ingen från Fagared som vill låta sig intervjuas. De har fått direktiv att hänvisa alla frågor till pressansvarig Stefan Hell Fröding.

Innan dess har dock institutionschefen, på torsdagen, hunnit uttala sig om de svårigheter som följer av att fler unga gängkriminella vårdas på hem som Fagared.

Fritagningen från Hede i Norra Halland är bara ett exempel på konsekvenserna. Medierapporteringen om Fagered från det senaste decenniet vittnar om en vistelse- och arbetsmiljö med problem med hot, våld, och droger. I mitten av årtiondet bedömdes antalet incidenter ligga kring 40-50 per år. Är det fler nu?

– Att döma av vårt eget rapporteringssystem ligger det på den nivån. Inrapporteringen har inte ökat, men vi har uppmanat från myndighetshåll att få fler att anmäla händelser, säger Stefan Hell Fröding.

Att underrapportering är ett bekymmer framgår av den myndighetsanalys av Statens institutionsstyrelse som Statskontoret presenterade tidigare i år.

ANNONS

”Det finns medarbetare som inte förstår syftet med all dokumentation samt att det finns skillnader i benägenheten att dokumentera klagomål, synpunkter och avvikelser vid de olika institutionerna.” står det i analysen.

Det gör det svårt att få en rättvisande bild av ungdomshemmen, exempelvis hur ofta behandlingsassistenter eller intagna utsätts för hot och våld.

– Vi har ett komplext uppdrag, med utmaningar kring ungdomar som kan vara våldsbenägna och kriminellt belastade. Men SiS har startat ett intensivt säkerhetsarbete som syftar till att ta tag i de olika problem som finns, säger Stefan Hell Fröding.

Att rymningar ingår i problembilden är uppenbart. Kring de tyngsta avdelningarna på Fagared finns visserligen både taggtrådsstängsel och el numera. Men i december visade en rymmare att det hindret kunder överkommas genom att klippa hål i stängslet.

– I säkerhetsarbetet ingår även att gå igenom skalskyddet, och hur man gör riskbedömningar och sköter underrättelsearbetet. Det är väldigt ovanligt att någon rymmer från våra ungdomshem och det är ovanligt med fritagningar under permissioner.

Tyvärr räcker det med ett brott under permission, en rymning, för att fara för allmänheten skall uppstå. Därför finns goda skäl att ifrågasätta om dessa hem är rätta platsen för att ”vårda” gängkriminella.

I synnerhet som Statskontorets analys visar att det finns påtagliga brister i vården av denna målgrupp.

”Grovt kriminella och gängkriminella är svåra att åstadkomma en förändring med, eftersom de ofta inte är intresserade av att få hjälp” står det i analysen.

ANNONS

Det som är illa kan dock bli värre:

”Högriskgrupper blandas med lågriskgrupper, vilket lätt skapar ”smittoeffekter”. Detta kan bland annat uppstå genom att LSU-dömda ungdomar placeras på samma avdelningar som LVU-placerade ungdomar”

Hur illa det är har man dock dålig koll på. Statskontoret konstaterar att det är svårt att bedöma effekterna av SiS verksamhet eftersom lagkravet på uppföljning inte efterlevs. Man vet alltså inte om den vård som bedrivs leder till varaktig livsförändring.

Ett annat bekymmer i sammanhanget har, vilket statskontoret också lyfter, har varit problemen med att rekrytera personal med rätt kompetens för jobbet.

– Vi brottades med ett hårt tryck under kring 2015, och då skedde avsteg på våra ungdomshem, men idag har 80-90 procent av de tillsvidareanställda rätt utbildning. Däremot kan det se annorlunda ut vad gäller visstidsanställda vikarier. De kan exempelvis vara under utbildning. Men vi har arbetat med validering och kompletterande internutbildning – riktad till personer som arbetat länge inom vår verksamhet, försäkrar Stefan Hell Fröding.

Kompetens är bra. Och många behandlingsassistenter är erfarna, kloka och oerhört engagerade. Men även den skickligaste kan gå bet om klienterna är oemottagliga. Den rimliga slutsatsen av statskontorets rapport – och de larm om svårigheter som kommer från chefer – är att sluta placera grova gängkriminella på våra ungdomshem. Det gäller förstås inte bara ungdomshem som ligger nära en storstad med omfattande gängkriminalitet, men där ter det sig särskilt dumt.

ANNONS

”Tillfället gör tjuven, men du ger tillfället” heter det.

Ge inte gängkriminella alla dessa tillfällen. Ändra lagen och gör om systemet!

ANNONS