Pontus Almquist: Slopad tystnadsplikt fel åtgärd mot skolattentat

Rutiner, övningar och kompetenshöjning behövs för att stävja skolattacker

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Skolattacker stod på dagordningen när Center för Våldsbejakande Extremism (CVE) höll sin årliga konferens häromveckan. Sådana attacker har ökat oroväckande på sistone. Bara sedan 2021 har det inträffat 6 attacker mot skolor i Sverige, varav två den senaste månaden (i Vällingby i Stockholm den 3:e maj och i Örebro den 23:e maj).

Att en utredning som ska bereda förslag för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet lämnas över till regeringen strax efter sommarledigheten är därför mycket välkommet. Bakom utredningen står chefen för CVE, Jonas Trolle. Även om utredningen inte är klar har det i media kunnat skymtas vilken typ av förslag som kan vara på väg.

ANNONS

I samband med att utredningen sjösattes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen uttalade Trolle “Vi kommer att titta på befintliga strukturer och goda exempel, och också på hur man kan rusta skolan i kompetenshöjande åtgärder” (SVT, 22/6-2022). Trolle har dessutom föreslagit att det ska finnas fasta rutiner på skolor för hur elever och skolpersonal ska agera när skolattacker inträffar, ungefär på samma sätt som rutiner finns för brandförsvar och brandövningar (SR, 18/3-2023).

Fokus på denna typ av åtgärder, som inte förutsätter en expanderande våldsapparat och inskränkta friheter, har annars lyst med sin frånvaro i debatten kring våldsbrottslighet och inhemska säkerhetsfrågor. Att CVE väljer att betona vikten av mjuk makt är därför uppfriskande – för att inte säga banbrytande.

Hur svårt det än må vara att inför en otålig väljarkår sälja in långsiktiga och förebyggande åtgärder som bygger på kulturförskjutning, rutinutveckling och kunskapshöjning snarare än mer statligt våld och kontroll är det inte självklart att det senare alltid är mest ändamålsenligt.

Bland kommittédirektiven till den utredning som kommer under sensommaren finns självfallet även förslag av denna typ. Bland annat uttrycks tankar om att skolpersonal ska ges polisiära befogenheter som att genomföra kroppsvisitationer och husrannsakningar i elevskåp. Ett effektivt sätt att belasta skolpersonalen med ytterligare arbetsuppgifter som ligger utanför det pedagogiska kärnuppdraget – och ett otvetydigt uttryck för en bristande respekt för den expertis som erfordras för att åtgärder av denna typ ska kunna vidtas med tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

ANNONS

Regeringen spekulerar också i direktivet i möjligheten att bryta upp sekretessen och tystnadsplikten inom skolhälsan gentemot brottsförebyggande myndigheter för att komma åt riskpersoner. En åtgärd som riskerar att motverka sitt syfte. För varför skulle en riskperson söka hjälp och våga ge uttryck för sociala och psykiska problem om han vet att det han säger riskerar att användas emot honom?

Känner undertecknad den nuvarande regeringen rätt kommer fokus ändå hamna på mer kontroll, tvång och statligt våld alldeles oavsett vad utredningen kommer fram till. Ett intryck som förstärktes av justitieminister Gunnar Strömmers (M) talepunkter under konferensen. Varje frihet som inte underordnas våldsmaktens intressen är nämligen en risk i regeringens värld – snart också i förhållande till skolattacker.

ANNONS