Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Flå 20180818. Ulv i Bjørneparken i Flå. Foto: Paul Kleiven / NTB scanpix / TT / kod 20520 Bild: Paul Kleiven

Maria Haldesten: Skyddsjakt på problemvargen är ett nödvändigt ont

Vargen är fridlyst av en anledning. Men i en ansvarskännande rovdjurspolitik ingår också jakt när omständigheterna kräver det.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 24/9. Att behöva ropa varg i sin egen skog - inte trodde jag att vi skulle komma dithän. Vi bor ändå hyfsat centralt i samhället. Men mänsklig närvaro tycks inte bekomma den där vargen som vandrar runt i Halland, river får och sprider både skräck och fascination.

Gång på gång har Gråben rört sig genom och nära bostadsområden. Och tanken slår mig. Den där försvunna grannkatten som det står lappar om i lyktstolparna. Kanske är det inte en bil som är boven i dramat?

Vargar slår inte bara får, de tar även katter och hundar som råkar komma i dess väg. Jag läser om katten i Hallstahammar som togs på bar gärning, till kattägarens och grannarnas förtvivlan.

Nu är förstås katterna själva goda rovdjur. Katter tar sin beskärda del av grannskapets fåglar och möss. I SR:s serie Borta för Alltid berättas till och med om en jaktlysten katt som utrotade en hel fågelart på en ö i Nya Zeeland.

Och när vargen fredades i Sverige på sextiotalet var ulven stort sett utrotad här. Men så vände det.

”Vargens möjligheter att överleva idag beror på om vi människor vill dela med oss av livsrum och skogens bytesdjur”

Så skriver WWF på sin hemsida.

Och visst finns det skäl att behandla vargen med tillbörlig respekt. Den är fridlyst av en anledning. Och tjuvjakten, som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har beräknat dödar ett 60-tal vargar om året på senare tid, är ett otyg.

Samma forskare konstaterar dock att laglig licensjakt på varg minskar tjuvjakten. Ett sannolikt skäl till det är att skydds/licensjakt bidrar till acceptans. Det sänder en signal om att det finns en strävan att upprätthålla en rimlig balans.

Det är bland annat i det ljuset som beskedet om skyddsjakt i Halland skall ses. Vandringsvargen har blivit en problemvarg. Den har slagit till mot fårbesättningar på två gårdar i Halland, drygt sextio får har dödat och tre skadats.

Men varför stängslar man inte bara in eller köper in lamor som vaktdjur, frågar kanske någon. Vid de gårdar som attackerats har en rad skyddsåtgärder vidtagit, vilket länsstyrelsen vägt in i sin bedömning. Att stängsla alla hagar med rovdjursstängsel tar dock tid – och är dessutom inte någon garanti. Vargar kan hoppa över stängslen och varg har attackerat och dödat lamor.

Nu står en jaktledare och ett jaktlag redo att rycka in så snart det kommer in nya vargobservationer. Gott så. Vargar är vackra vilda djur, med en plats i vår natur. Gamla tiders vargskräck var befängd. Men det är passivitet i fel lägen också. Viss skyddsjakt helt enkelt nödvändig.