Att bli uppringd av en försäljare som velat sälja något är ingen ovanlighet. Det är dessutom den försäljningsmetod som orsakar flest anmälningar till Konsumentverket. Och endast en procent av konsumenterna är positiva till att bli kontaktade av telefonförsäljare från företag där de inte är kund, enligt en undersökning från verket.
Telefonförsäljning har varit en följetong i många år när det gäller konsumentproblem. Många hamnar i avtal de inte vill ha efter att ha blivit kontaktade per telefon. Och enligt Konsumentverkets undersökning uppger var tionde av de tillfrågade att man har tackat nej till ett erbjudande, men ändå fått en leverans.
Sedan det så kallade NIX-registret kom till för ett antal år sedan kan man själv gå in och spärra sin telefon från oönskade säljsamtal. Men där finns undantag. För många, ansåg Konsumentverket, som för ett drygt år sedan bröt sitt samarbete med registret. Konsumentverket uppmanade samtidigt regeringen att gå vidare med det förslag som länge legat hos regeringen och som kräver skriftlig bekräftelse från konsumenten vid telefonförsäljning.
Nu verkar man ha fått gehör för detta. I tisdags presenterade regeringen ett förslag som kräver just någon form av skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning. Det nya lagförslaget – som nu skall granskas av Lagrådet - gäller alla branscher som säljer varor eller tjänster via telefon. Inget undantag görs för bolag som redan har en affärsrelation till konsumenten. Lagen ska dock inte gälla ideella organisationer, föreningar och politiska partier.
Att branschen är kritisk till hela idén med kravet på skriftlighet är kanske inte så märkligt. ”Oseriösa och kriminella struntar redan i befintlig lagstiftning. Vi behöver inte en ny lag som bedragarna kringgår. Istället för en lag som drabbar den stora majoriteten seriösa företag borde Konsumentverket fortsätta den tillsyn som vi vet ger effekt”, skriver Tina Wahlroth, vd för branschorganisationen Kontakta i ett pressmeddelande. Men problemet är väl att Konsumentverket inte tycker att branschen går tillräckligt långt på egen hand för att styra upp verksamheten?
Från första september skall den nya lagen gälla – om riksdagen säger ja. Och det lär den göra. Även om det kommer att bli en del ändringar under riksdagsbehandlingen. Eftersom lagen inte ska gälla ideella organisationer, föreningar och politiska partier så kommer till exempel deras lottförsäljning att hamna utanför. Inte så märkligt kanske, eftersom ett av regeringspartierna – S – har intäkter från lotteriförsäljning som en viktig finansiering av verksamheten. Men det undantaget gillas inte av alliansföreträdare som SVT och TT varit i kontakt med. Ska vi tro att det blir den stora stötestenen på väg mot en ny lag?
