Ledare 7/1. Varning är utfärdad. För incels. Har du inte lärt sig ordet redan, är det hög tid. Bakom etiketten, som står för ofrivilligt celibat, döljer sig en samling män med oroväckande beteendemönster. En del av dessa kan, istället för att uppgivet resa till Thailand, välja att förvandla sin besvikelse till terror mot kvinnor.
I en omtalad krönika i GP, som ångar av medlidande, skyller kulturchefen delvis utvecklingen på dejting-appen Tinder. Den antas ha gjort poängnivån lika brutalt tydlig som ett betyg för en skoltrött. Det blir ett F rakt igenom.
Hoppet om ett virtuellt ragg släcks långt före krogstängning. Istället för i baren flockas då de bittra männen vid sina datorer. Där grupperar de sig för att ösa galla över det motsatta könet – men i värsta fall också för att omsätta frustration och hat i destruktiv handling.
– Vi har sett ett antal tragiska exempel ute i världen där individer utifrån incelrörelsens ideologi har begått grova våldsbrott.
Det säger Säpos Ahn-Za Hagström, expert våldsbejakande extremism
Hur löser vi det? Skall vi gulla med dem? GP:s kulturchef föreslå något sådant. Han tycker det är läge att ”sträcka ut en jämlikhetens hand till porrälskande gamers” och andra killar som aldrig får en match på Tinder.
Vad menar han? Att kvinnor borde ställa upp med tröst-sex. Typ innan dessa bittra män ballar ur och beväpnar sig?
Eftersom krönikan delvis cirklar kring den kallt kalkylerande kvinnan är det lätt att (van)tolka slutorden på det viset. Som att det bespottade könet bör visa barmhärtighet.
Men det var sannolikt inte alls så Björn Werner menade.
Så, om inte från kvinnor, varifrån skall den utsträckta handen då komma? I ett twitterutbyte kommer, indirekt, ett svar.
MP-politikern Lorentz Tovatt var bland de snabbaste att snappa upp Björn Werners oro. I Tovatts version är botemedlet: ”En gemensam samhällsuppgift där alla har ett tydligt ansvar, ett bygge av något nytt att längta till”
Lumpen? kommenterar någon.
Det var nog inte Lorentz Tovatts första målbild, men han utesluter inte det.
Och plötsligt börjar lumpen-romantikerna vakna på sociala medier. Det visar sig också snabbt att Tindermans-aposteln Björn Werner är helt inne på Lumpen-spåret.
Utsträckning kombinerad med uppsträckning är alltså receptet.Mannen med handen är alltså Micael Bydén.
Sån himla tur då att den allmänna värnplikten råkar rullas tillbaka.
Då kan vi snart andas ut. Eller? Under lumpen lär ju ”porrälskande gamers” förvisso sannolikt fortsätta att titta på porr. Men de lär sig också verkligt lagspel och får skjuta på riktigt i stället för med en spelkonsol.
Och vad gäller frustrerade, unga män i förorten: i lumpen lär de sig i alla fall skjuta mot rätt mål.
Fast det var förstås inte heller så Werner, Tovatt med flera menade.
Det är nog kombinationen av lumpenförbrödring och handfast uppfostran som ska göra susen, Lumpen sades ju göra pojkar till män. Kanske kan den även göra gångbara partners av frustrerade incels? En andra chans via gröna kläder, fälttält och lergrop.
Vad herrarna glömmer är dock att det finns en hackordning även på luckan. En del finner sitt sammanhang och en plats. Men alla kommer inte tillbaka med rosa-gröna lumparminnen. Den där känslan av ”laget före jaget” infinner sig kanske inte hos den som åter hamnar i bottenligan – till och med kanske även bakom de tjejer som gör värnplikt.
Vad gör vi då?
Sneglar åt Storbritannien kanske? Efter att en terrorbenägen, radikaliserad man mördade politikern Jo Cox har arbetet mot ensamhet trappats upp. Kommissionen mot ensamhet, vars arbete hon var med och startade, bär numera hennes namn.
Målgruppen begränsar sig inte till Tindermän – av förklarliga skäl.
Det är nämligen inte bara unga män som lever i ofrivillig ensamhet. Ensamheten är inte ålders- eller könsdiskriminerande. Ensamheten är ett utbrett gissel, i stad som land, på många nivåer.
Det angår samhället inte bara för att det är gott och rimligt att se de utstötta, isolerade och ensamma. Det är också samhällsekonomiskt klokt. Ensamhet leder till ohälsa, både fysisk och psykisk. Och ensamhet kan leda till självmord - vilket är vanligare än att den leder till mord och terrordåd
Bespara oss lumpenromantiken och pröva en svensk kommission mot ensamhet. Dalta dock inte med män som på allvar förbereder våldsdåd. Frustrerad ensamhet är förstås inget som ursäktar brott.
