Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Skärp din beredskap!

Ledare 2/1. Skyfall, hetta, stormar – krisen kan komma i olika former. Vi är betydligt mer sårbara än vi tror.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

En föraning kom redan i maj. Sverige var varmare än södra Spanien.

Jaha, det var väl den sommaren tänkte många. Men inte då. Värmeböljan lämnade oss inte. Sommaren blev den varmaste och torraste i mannaminne.

Foderbrist, missväxt och bränder följde i dess spår. Och vår förmåga - eller oförmåga - att stå emot det oväntade kom åter i dager.

Även simpla åtgärder, som att spara på vatten eller avstå från att grilla, blev för mycket för en och annan. Men även en liten korv på en liten grill kan vara skillnaden mellan frid och katastrof. Tack och lov insåg trots allt de allra flesta detta. Förbud och ransonering respekterades – om än inte alltid utan knot.

Samtidigt visade ett stort antal frivilliga, som gjorde enorma insatser under alla skogsbränder, att väldigt många svenskar är beredda att ställa upp när det verkligen gäller.

Hur blir det om svår torka eller andra extrema väderfenomen blir vanligare och värre? Det senare är något klimatforskarna varnat för i åratal. Och kommuner och region måste bli allt skarpare i sin krisberedskap, vilket är ett skäl till ökade anslag till just detta i den budget som nyligen antogs.

Men även på det individuella planet måste vi stärka vår beredskap, såväl mentalt som rent praktiskt.

– Vi måste göra oss mer gammaldags och robusta. Vi var mer förberedda förr.

Det sade Tina Källström. som arbetar med krisberedskap i Falkenberg och Varberg, till HN för ett knappt år sedan.

Det handlar bland annat om att inse att varje hushåll måste ha en krislåda hemma, med allt från en vattendunk till konserver.

Om strömmen går, till följd av stormar eller annat, blir ficklampor och stearinljus guld värda. Så bunkra upp. Lär dig förvänta det oväntade. Och inse att ”samhället” inte kommer att kunna lösa alla problem snabbt och smidigt. Vi har alla ett egenansvar som vi inte får bli för bekväma för att ta.

Till lärdomarna från förra året bör dock läggas ett behov av att värna angelägna näringar. När torka och missväxt får bonde efter bonde att slutgiltigt kasta in handduken bör vi reflektera kring behoven av rimliga krisstöd. Visserligen presenterade regeringen krispaket. Många bönder konstaterade dock bittert att summan var futtig sett till exempelvis de miljarder som på sin tid betalades ut till Saab.

Vad gäller konkurrensen från billigt fulkött, som bidrar till de svenska djurböndernas problem, ligger ansvaret på såväl offentliga inköpare som på var och en av oss. Vill vi kunna köpa kött från djur som i proppats fulla med antibiotika för att överleva i alltför trånga miljö måste vi handla därefter.

Antibiotikaresistensen kan för övrigt läggas till de framtidshot som riskerar att eskalera snabbare än någon önskat och åter göra ”vanliga” infektioner dödliga. Det är ett väntat hot, som kan få oväntat enorma konsekvenser om det vill sig illa.

D är det finns sot kan det dock finnas bot – och även det senare kan tänkas upptäckas på ett överraskande sätt. Ett sådant exempel kom i dagarna. Forskare har upptäckt att mögelbakterier från gamla jordlager på Irland, där marken länge har haft rykte om sig för att ha ”helande” egenskaper”, kan vara en väg till nya, effektiva former av antibiotika. Tidigare okända mikrober har visat sig kunna eliminera fyra farliga, resistenta bakterier, konstaterar forskare vid Swansea University i Wales. Nu skall de forska vidare, låt oss hoppas att deras oväntade upptäckt leder till något gott.