Signerat 25/11. Jämställdhet var första ämnet för debatten på SD:s landsdagar i Örebro som pågår i helgen.
Debatten hann knappt börja innan den var avklarad och handlade i stort sett uteslutande om vad andra partier påstås ha sagt om SD:s jämställdhetspolitik.
Nästa ämne var familjepolitik där den föredragande, Mikael Eskilandersson, i sin introduktion till debatten berättade att han bodde med fyra kvinnor i åldern 13-40 år och trots att alla av naturen hade samordnad PMS så var de ändå de viktigaste i hans liv. Hö hö hö.
Kvinnoförbundets nyvalda ordförande, Linda Lindberg, raljerade över andra partiers återkommande kritik av SD som ett parti för män. SD är verkligen inte underrepresenterat av kvinnor påpekade hon och kasserade in en applåd för informationen att 30 procent av alla med förtroendeuppdrag i partiet är kvinnor.
Hon kunde också ha berättat att det åtminstone verkar trångt i toppen där tre profilerade kvinnor alldeles nyligen knuffats ner ifrån eller lämnat sina positioner: Carina Ståhl Herrstedt föreslås bli av med sin post som andra vice ordförande, Julia Kronlid flyttas ned från första vice partiordförande till andra vice och Paula Bieler lämnar partistyrelsen.
Så är det ofta, den bild SD vill förmedla om sig själva och sin politik stämmer sällan med deras agerande.
Och: det handlar alltid mer om andras kritik av SD:s politik än om vad SD:s politik faktiskt innebär. Oavsett vilken fråga man diskuterar så stickas det ett varv på offerkoftan.
Det är kanske inte så konstigt eftersom den politiska visionen är ett helt annat samhälle än det vi har i dag.
Richard Jomshof SD:s partisekreterare sa för fem år sedan något som sannolikt bara var menat för intern spridning när partikamraten som flytt till Ungern, Erik Almqvist, kritiserade partiet för att man pratade om att hjälpa flyktingar istället för att fokusera på hur invandringen ska strypas.
Jomshof svarade då: ”Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.”
Man kan ju konstatera att partiet lyckats utomordentligt väl med att anpassa sin retorik för att kunna växa. Opinionsmätningar talar för att partiet kan gå om Socialdemokraterna som största parti.
Dock handlar den utvecklingen kanske mer om att Socialdemokraterna tappar väljare i en takt ingen trott var möjlig.
Antalet ombud på partiets landsdagar speglar inte partiets storhet i vare sig nuläge eller opinion. Det är glest i bänkraderna och är man lite konspiratoriskt lagd kan man ana att antalet är begränsat för att inte riskera att inte ha kontroll över de deltagande ombuden och vad de kan tänkas säga när de äntrar talarstolen.
För två år sedan hävdade Martin Strid, då styrelseledamot i SD Borlänge, i ett inlägg på landsdagarna att muslimer inte är fullt ut människor. Ett uttalande som ingen i partiet reagerade över förrän det blev skriverier i medierna.
