Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Insats med ridande poliser på Sloalyckan i slutet av september. Bild: Pär Lindqvist
Insats med ridande poliser på Sloalyckan i slutet av september. Bild: Pär Lindqvist

Katarina Erlingson: Samverkan är nyckeln till framgång på Sloalyckan

Ledare 7/10. Oroligheterna på Sloalyckan i Falkenberg, med bilbränder och annan öppen kriminalitet såsom drogförsäljning, har satt fokus på området. En sak kan man vara säker på, det går aldrig att slappna av utan det krävs arbete på många fronter samtidigt.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

För ett antal år sen var det Falkagård som stod på polisens lista över särskilt utsatta områden. Då gjordes gemensamma krafttag från kommunen och polisen, så framgångsrikt att Falkagård några år senare försvann från listan.

Inför valet 2018 vallfärdade politiker från olika partier för att lära sig mer om hur Falkenberg lyckats göra Falkagård till ett trevligt område. Arbetet döptes till och med till Falkenbergsmodellen och Centerpartiet gjorde ett utspel i valrörelsen där pengar satsades på att fler kommuner skulle lära av Falkenbergsmodellen. Grundpelare var en satsning på skolor, på civilsamhället genom att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter och att avsätta resurser till uppsökande verksamhet av individer och familjer i riskzonen för kriminalitet. Viktigt var också att satsa på stadsutveckling. Det sistnämnda nog så viktigt eftersom det inte finns samhällsservice på Falkagård och också bara en väg in i området.

Självklart ligger det nära till hands att slå sig för bröstet när något verkar lyckas, som i Falkagårdsfallet. Men det verkar i stället som att problemen – troligen i form av individer – har flyttat en bit österut till Sloalyckan i stället.

På riksnivå fortsätter politiker att komma med förslag om hårdare straff, som om det skulle hjälpa en akut situation i ett utsatt område. Ska man lyckas få bukt med problemen – och lyckas måste man, alternativet vore för sorgligt – krävs ett enormt arbete på många fronter samtidigt. Det finns ingen ”quick fix”.

Polisen i Falkenberg har ett hårt jobb att bevaka Sloalyckan. Det krävs envishet, kontinuerlig bevakning, riktade insatser, allt för att de kriminella inte ska kunna slappna av och helt ta över området. Kommunen ser över detaljplanerna för området för att göra området öppnare, ljusare och tryggare. Det är ett långsiktigt arbete och lär inte vara klart än på flera år, men nödvändigt för att kunna göra Sloalyckan till ett attraktivt område på sikt.

Kommunen arbetar redan med social hållbarhet och har flera intressanta projekt tillsammans med olika samhällsaktörer. Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet, SSPF, är ett viktigt arbete som det gäller att hålla i. Det riktas mot barn från tio års ålder och syftet är att förebygga att barnen hamnar i kriminella miljöer. Där är samarbetet med föräldrarna betydelsefullt. Arbetet måste dock börja betydligt längre ner i åldrarna, annars blir det snart 5-åringar som springer ärenden åt sina tonåriga kriminella syskon och släktingar.

Tvärsektoriellt samarbete är viktigt och nödvändigt och får inte hindras av regler om sekretess. Därför är en nyckel att föräldrarna är med i arbetet. Problem uppstår förstås om föräldrarna är kriminella, men det går att göra mycket utan att bryta mot sekretessreglerna mellan myndigheterna.

Att lära av andra och prova nya arbetsmodeller är förstås alltid bra. Den skotska staden Glasgow har jobbat långsiktigt för att slippa epitetet ”Europas mordhuvudstad”. Strategin har varit att betrakta våldet som en sjukdom, vilket borde vara ett begripligt synsätt särskilt under en pågående pandemi. Polisen i Glasgow arbetade för att isolera våldet. Polisen gjorde hembesök och gav de kriminella alternativ genom att erbjuda hjälp ut ur kriminaliteten. Detta liknar även Sluta skjut-projektet i Malmö.

Men som alltid kan modeller aldrig appliceras rakt av, de måste anpassas till de lokala förutsättningarna. Därför är det bra att polisen och kommunen i Falkenberg verkar ha ett gott samarbete.

Tankarna bakom 2018 års Falkenbergsmodell är bra och går säkert att använda på många ställen. Men det är främst hårt idogt arbete som ger framgång. Att aldrig släppa taget, varken från polisens eller från kommunens håll. Det bygger mycket på eldsjälar i de olika organisationerna om det ska fungera, och då behöver de stöd från de olika förvaltningarna som måste bygga hängrännor mellan sina olika stuprör. Det är bara genom ett omfattande samarbete Sloalyckan kan bli ett lugnt och tryggt område igen. Då hjälper det inte mycket att hojta om hårdare straff från utsiktspunkten i riksdagen.