Ledare 27/3. Igår släppte Europaparlamentet igenom hela EU-kommissionens copyrightdirektiv i sin helhet, där svenska Socialdemokrater och Sverigedemokraters röster blev avgörande. Med fem rösters marginal föll förslaget om att göra ändringar i det framtagna direktivet, vilket i praktiken hade inneburit att artikel 11, 13 eller båda såväl hade kunnat justeras som helt röstats bort. Efter det gick det fort, och direktivet antogs i sin helhet med stor marginal: 348 för och 274 mot. Internets dödsdom kom till ljudet av rungande applåder från plenum.
Sverige har varit det land vars parlamentariker i allra högst utsträckning har protesterat mot copyrightdirektivet. Så sent som i februari argumenterade Socialdemokraternas Jytte Guteland häftigt mot det. I måndags var det dock andra toner i pipan, då hon och Marita Ulvskog gick ut i SvD Debatt och förklarade att de visst skulle rösta för direktivet. Således blev Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna de enda svenska parlamentarikerna som stoppade det möjliga ändringsförslaget av direktivet.
Varför Socialdemokraterna är högst förvirrade i sin föreställning om att de skulle hjälpa ”vanliga” kulturarbetare med det nya direktivet förklarade jag i gårdagens ledare. Det kan inte annat än beklagas att vuxna människor från en liberal demokrati inte kan göra en större konsekvensanalys av vad detta illa utformade och stelbenta direktiv kommer ha för konsekvenser för vanliga människor, och inte minst småföretagare.
Direktivet innehåller ett undantag för startups, men det löper endast tre år. Majoriteten av alla svenska företag är småföretag, som fortfarande efter tre års verksamhet endast har en eller två anställda och lever på smala marginaler. Småföretagare som tillhandahåller tjänster och plattformar där användarna laddar upp material har varken råd att övervaka materialet själva, köpa avancerade filter eller betala för licenser. S redovisar här hur fast de är i förra seklets arbetsmarknadspolitik. Inte minst redovisar de partiets inkompetens rörande hur svensk arbetsmarknad faktiskt fungerar .
Det sorgligaste, och mest frustrerande, i denna historia är att det inte hade behövt bli så här. Sverigedemokraternas Kristina Winberg och Peter Lundgren lyckades nämligen, enligt egen utsago, trycka fel under omröstningen om direktivets ändringsförslag. Hade de tryckt på rätt knapp och hade endast en av Socialdemokraternas parlamentariker inte röstat så urbota dumt hade det fortfarande funnits en chans att rädda det fria internet.
I vanlig ordning är det Socialdemokrater och Sverigedemokrater som tillsammans lyckas förstöra det som är bra med den här världen. Som väljare är det vår plikt att markera mot såväl deras politik som deras oförmåga att skilja på två knappar i det uppkommande EU-valet den 26 maj.
