Katarina Erlingson: Risk tunga oxveckor blir ännu tyngre

Oxveckorna. Tiden efter jul och fram till påsk brukade förr kallas just det, en tid för tungt jobb och långt till nästa ledighet. I år förmörkas oxveckorna dessutom av skyhöga elräkningar och allt högre matpriser. Det hjälper inte att man sliter som en oxe, för allt fler tar pengarna slut långt innan månaden gör det.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Regeringens förverkligande av löftet om ekonomisk kompensation för de höga elpriserna dröjer, men decemberräkningen måste ändå betalas innan januari är över. Hur ska man då klara sig, om man redan innan den förfärliga elräkningen hade minimalt med pengar på sparkontot, om man ens hade ett sådant?

Trots att Sverige är ett välfärdsland finns det ändå familjer där barnen knappt får några julklappar. Den höga inflationen, de allt högre matpriserna och de ökända elpriserna gör att människor som tidigare inte behövde leva på marginalen plötsligt behöver räkna varenda krona.

Vad gör man när man är desperat och inte har råd med mat, särskilt under ett skollov när barnen äter alla måltider hemma? Någon kanske får hjälp av kyrkans diakoni, en annan ansöker om försörjningsstöd hos kommunen. Ytterligare andra tar till mer drastiska åtgärder, som att smuggla ner en bit entrecote, eller mer, i väskan. Då har man fixat en eller flera festmåltider utan kostnad, trots att risken för att bli upptäckt är överhängande. De halländska handlarna ser en uppgång i antalet stölder av lite dyrare varor, såsom kött. Det kan vara ligor som stjäl större mängder på en gång, men också enskilda personer som tar vad de vågar och behöver.

ANNONS

Även om det är få som tar till så drastiska åtgärder är det en tydlig signal om att fler börjar bli desperata. Flera civila organisationer och kyrkan arbetar hårt för att underlätta för dem som behöver. Till exempel har diakonin i Falkenberg, som HN har skrivit om tidigare, delat ut både matkassar och julklappar före jul. Rotary hjälper till med matkassar och andra föreningar försöker också dra sitt strå till stacken.

Det är förstås utmärkt att civilsamhället hjälper till, det är bra att människor engagerar sig och inte överlåter allt åt det offentliga. Samtidigt behöver bidragen räknas upp. Det borde vara dags att räkna upp barnbidraget som nu ligger på 1250 kr i månaden. Det höjdes 2018 från 1050 till 1250 kr, men hade då legat på samma nivå sedan 2006. Pengarna räcker inte långt när barnen behöver nya skor och kläder i takt med att de växer.

Normen för försörjningsstöd borde också ses över. Självklart måste det finnas ett incitament att söka ett arbete för att kunna vara självförsörjande, men samtidigt måste det finnas en grundtrygghet för den som behöver det. När kostnader för både mat, el och bostad stiger som nu måste nivån på försörjningsstödet snabbt följa med i utvecklingen.

ANNONS

Läs mer: Livsmedelsbutiker vittnar om allt fler stölder

ANNONS