Yxmannen ville bara skrämmas. Han var inte mordisk, som sin like i Malmö. Den bedömningen gjorde Hovrätten, efter skolattacken i Varberg.
Men skador sätter sig inte bara i kroppen utan också i själen. En specialpedagog som upplevde yxmannens framfart på PS, vittnar om sömnproblem och stressreaktioner. Till tidningen Allas berättar hon också om erfarenheter av två tidigare allvarliga skolattacker.
– Det som främst förvånade mig var reaktionerna bland en del andra lärare. Ingen ringde 112, de låste bara in sig själva och väntade att någon annan skulle göra det. Den sortens passivitet kan ju kosta liv, säger hen.
Hennes vittnesmål understryker varför personal - och elever - behöver öva på hur man hanterar "pågående dödligt våld (PDV). För faran är inte över.
– Vi att det finns en större risk att ett attentat sker igen efter ett attentat redan skett. Det är likadant med skjutningar, säger kriminologen Ardavan Khoshnood till SVT.
Såhär sju år efter skolattacken i Trollhättan börjar den insikten sjunka in, på alla samhällsnivåer. I slutet av våren höll regeringen möte om våldsdåd i skolmiljö, tillsammans med företrädare för arbetsgivare, fackförbund, polisen, MSB med flera.
- Skolan ska vara en trygg plats att gå till, sade biträdande arbetsmarknadsministern efteråt.
Det är lätt att säga. Ändå vet vi att elever dagligen tvingas till skolor som är otrygga. Och vi vet att skolans och vårdens misslyckanden bidrar till att vissa individers psykiska ohälsa förvärras, ibland på ett sätt som gör dem farliga för andra.
Att förutsäga galen radikalisering kan vara svårt. Det vet vi efter alla "ensamvargars" dåd. Men det händer alltför ofta att skolor och lärare slätar över ett oacceptabelt beteende.
"Viktigast för att förhindra skolattacker är ett systematiskt brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbete med fokus på de brott som dagligen tenderar att ske i skolan. En viktig del är att sluta förminska och normalisera de brott som inträffar i skolans värld."
Det skriver kriminologen Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige, i ett inlägg i Sydvenskan.
Han är helt rätt ute.
Samtidigt som kommuner utrustar sina skolor med panikknappar - och drillar personalen i både brandskydd och PDV, så måste det förebyggande arbetet fungera.
På Center för våldsbejakande extremism, som erbjuder PDV-utbildning, jobbar man nu aktivt med att utveckla andra typer av metodstöd.
- Vi vill hjälpa skolorna att reagera tidigt och tolka de första signalerna hos individer för att förhindra en PDV-situation, för när en sådan uppstår är man redan tvåa på bollen, säger Markus Hjelm i tidningen Läraren.
Att skolor i Varberg och Falkenberg intensifierar sitt arbete - och får resurser att ta in det stöd som behövs - måste vara självklart. Det är det tyvärr inte alltid. Men när man är tvåa på bollen kan det kosta liv.
