Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Landsbygden lockar fler nyinflyttade. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Landsbygden lockar fler nyinflyttade. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Richard Böhme: Längtan till landet kan innebära ny demografi

Sverige kan gå en ny demografisk framtid till mötes där storstäderna inte är lika självklara befolkningsmagneter som de länge har varit.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 8/6. Det våras för landsbygden. Så ser det i alla fall ut om man följer de senaste årens flyttmönster. I Varbergs kommun var det fler som flyttade ut från tätorten förra året än året innan och trenden går igen på flera håll i landet. Många är de orter där människor styr sin kosa lång bort från stadens gråa hus.

Flera spår rentav den nya gröna vågen; och visst finns det tecken åt det hållet. I Falkenberg ser man hur huspriserna utanför staden ökat markant. Dessutom finns en satsning som går ut på att hitta nya ägare åt ödehus. Den lantliga idyllen behöver alltså inte ens vara i gott skick.

Urbaniseringen, mönstret att människor flyttar från landsbygden in till städer, har i Sverige pågått sedan 1800-talet. Då var det fabrikernas arbetstillfällen som lockade från landsbygdens hungersnöd. Detta mönster har kommit att nästan betraktas som naturgivet, att storstäderna ska växa på landsbygdens bekostnad. Dessa över hundraåriga flyttströmmar kan nu vara på väg att vända.

Nettoinflyttningen, alltså inflyttade minus utflyttade, har till Göteborg nära på avstannat. 2019-2020 minskade den med 80 procent. I Stockholm har den till och med vänt till en nettoutflyttning.

Detta är en trend som, värt att notera, var tydlig redan innan pandemin. Nu har den förstärkts ytterligare. Det är också tydligt vilka det främst är som flyttar, framförallt barnfamiljer lämnar metropolerna. De demografiska konsekvenserna har vi alltså bara sett början av.

Så, är urbaniseringens epok förbi, går vi nu mot en helt motsatt utveckling, en ruralisering?

Inte självklart. För även om den rena landsbygden lockar så gäller det också i hög grad små orter och mindre städer; och detta särskilt de som ligger på pendlingsavstånd från storstäderna. Det går tydliga flyttströmmar från Göteborg till både Varberg och Falkenberg och då även till tätorterna. Det är också främst den stadsnära landsbygden som intresserar husköparna. Den ort i Sverige som växer mest är det lilla sörmländska Trosa, pittoreskt och beläget på alla sätt lagom långt från Stockholm.

Det var kanske det där med de grå husen och inte själva staden som var den avgörande faktorn?

Mycket av Sveriges landsbygd ser fortfarande en åldrande befolkning och den rena glesbygden upplever lite av dessa nya flyttströmmar. Det är alltså inget trollspö som svingats över alla landsbygdens problem.

Däremot står det fullt klart att många fått upp ögonen för andra boendeformer än de rent urbana. Trygghet, lugn och naturskön omgivning är alla lockande egenskaper.

Med bättre infrastruktur kommer också fler landsändar att bli attraktiva.