Ledare 1/4. När det nalkas val, är de politiska partiernas ungdomsförbund ivriga att nå ut till de unga väljarna genom att dela ut flygblad, hålla bokbord och samtala med eleverna om samhällsaktuella frågor. Den självklara platsen för detta är i skolans korridorer och rasthallar.
Politiska ungdomsförbund har dock under de senaste tio åren uppgivit att de nekats tillträde till flera skolor runt om i landet. Anledningen har ofta uppgetts vara en upplevd gränsdragningsproblematik till följd av Sverigedemokraternas inträde som riksdagsparti. Samtidigt har ungas partipolitiska engagemang minskat avsevärt, trots att trenden har varit att intresset för samhällsfrågor ökat.
Med anledning av att osäkerhet har rått kring vad som gäller för partiers närvaro i skolan infördes 2018 vissa regler i skollagen om hur skolor ska förhålla sig till politiska partier. Förutsättningarna är att urvalet av de politiska partierna ska ske på objektiva grunder, samt att det är rektorn på skolan som beslutar om avgränsningen.
Den nya regleringen var avsedd att underlätta för skolor att ta emot partier och tillhandahålla politisk information till sina elever. Till följd av att flera skolor erfarit att protester utbrutit på grund av enskilda partiers närvaro, har rektorerna på de berörda skolorna dock beslutat att i stället utesluta samtliga politiska partier. Ändringen i skollagen från 2018 har alltså i praktiken fått motsatt effekt i dessa fall, vilket bland andra Lärarförbundet har varnat för.
2018 års reglering är emellertid nödvändig. Tidigare har Justitieombudsmannen (JO) kritiserat skolor för att enbart välkomna vissa partier, eftersom det strider mot den objektivitetsprincip som alla svenska myndigheter, även grund- och gymnasieskolor, måste leva upp till. Den nya regleringen tillgodoser kraven på objektivitet och saklighet eftersom det inte möjliggör ett politiserat urval från skolledningens håll.
Makten ligger nu i rektorns händer. Det gäller att rektorer runt om i landet fattar kloka beslut och välkomnar partierna till skolans lokaler. Allt annat vore ett enormt demokratiskt misslyckande. Inte bara får partierna möjlighet att intressera unga personer för engagemang inom politiken. Dessutom får eleverna chansen att ta del av viktig samhällsinformation och komma närmare demokratins företrädare, för att i framtiden kunna fatta ett medvetet beslut när det är dags att rösta för första gången. Det är särskilt viktigt i tider av desinformation och ökad sociala medier-användning. På så sätt uppfyller skolan sitt demokratiska såväl som kompensatoriska uppdrag. Att helt stänga dörren för politiska partier är att ta den enkla vägen ut. Sveriges elever förtjänar bättre än så.
