Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20220919
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson håller en pressträff efter att ha träffat riksdagens talman Andreas Norlén under dagens talmansrunda för att utse en statsminister som ska få i uppdrag att ta fram en ny regering. 
Foto: Tim Aro / TT kod 12130 Bild: Tim Aro/TT
STOCKHOLM 20220919 Moderaternas partiledare Ulf Kristersson håller en pressträff efter att ha träffat riksdagens talman Andreas Norlén under dagens talmansrunda för att utse en statsminister som ska få i uppdrag att ta fram en ny regering. Foto: Tim Aro / TT kod 12130 Bild: Tim Aro/TT

Elin Larsson: Rörigt ordförandeskap i EU väntar för Sverige

Den 1 januari 2023 tar Sverige över som ordförande för Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, för sex månader framåt. Ordförandeskapet innebär att Sverige ska driva rådets arbete med EU:s lagstiftning framåt, säkra kontinuiteten i EU:s agenda och se till att lagstiftningsprocesserna sker på ett ordnat sätt och att medlemsländerna samarbetar. Därtill är det en unik möjlighet att visa upp Sverige för övriga EU-länder.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

EU står inför många utmaningar. Krig i Europa, skenande energipriser och ett osäkert ekonomiskt läge förväntas stå på agendan även efter årsskiftet. Sveriges ordförandeskap kommer att präglas av den negativa utveckling vi nu har sett under en lång period. Att kunna visa sig handlingskraftig och leda EU genom detta kommer vara avgörande. Och är Moderaternas Ulf Kristersson statsminister är det hans regering som kommer utgöra underlag för ordförandeskapet.

Det är nu hög risk att de prioriteringar som redan är förankrade i riksdagen kommer att rivas upp, och nya prioriteringar måste presenteras innan januari. Mycket kommer stå och falla med vilken tyngd Sverigedemokraterna har i ett regeringsunderlag – och vad de som högerblockets största parti vill prioritera. SD särskiljer sig från andra partier, både i vad man tycker och hur långt man har kommit vad gäller inställningen till den Europeiska Unionen. Redan nu finns det farhågor från flera EU-länder om vilka kompromisser en regering kommer behöva göra med ett parti som är både EU-skeptiskt och islamkritiskt. Risken är att det får stora följdverkningar. En regering som har stöd av Sverigedemokraterna riskerar inte bara eftergifter när det kommer till EU-politiken, eller snarare bristen på den, sannolikheten är stor att SD tar plats som ordförande eller vice ordförande i en stor del av riksdagens utskott – inklusive EU-nämnden.

Ulf Kristersson har gjort stor poäng av att de är fyra partier som är överens. Men när det kommer till EU-frågor är samtliga partier utom Liberalerna motvalls i frågor som kommer vara viktiga den kommande perioden. Bland annat vad gäller den otroligt viktiga energifrågan och migrationspaketet som ska ros i hamn, men även när det kommer till utvidgningen av EU med kandidatländernas processer. Därtill finns viktigt arbete att göra med "demokratilåset" som idag gör det möjligt att stoppa utbetalningar av EU-pengar till länder som inte respekterar rättsstatsprinciperna. Hur ska SD kunna stå upp för sina populistiska kompisar ute i Europa och samtidigt säkerställa att länder som Ungern och Polen får kännbara effekter av en bristande rättsstat i enlighet med vad EU har enats om? Illusionen om att man är fyra partier som är överens riskerar att snabbt falla.

Skillnaden om man tramsar bort EU-politiken är att det inte bara är 10 miljoner invånare som kommer att drabbas utan 500 miljoner. Politiken är större än Sveriges riksdag och såväl Ulf Kristersson som riksdagens mest EU-älskande parti Liberalerna har en stor utmaning framför sig.