Ledare 21/1. Hopplöst omogna eller Varbergs framtidshopp? Reportaget från PS ger skäl för frågan. I gymnasieungdomarnas matsal slängs det nämligen mest mat i kommunen.
– Det är inget vi är stolta över, men vi vill såklart göra någonting åt det, säger en av kockarna.
Det är utmärkt. För aldrig så hantverksskickliga kockar botar inte problemet med att vissa elever beter sig sämre än förskolebarn. Nu ska gymnasisterna bjudas in för frukostsamtal om varför man slänger mat.
Att det skall behövas är förstås indirekt ett underbetyg till såväl grundskola som föräldrar. Har de inget lärt under barndomens pedagogiska måltider, eller hemma vid köksbordet?
Kanske. I vissa fall är det sannolikt fråga om ett attitydproblem. Vissa elever struntar i att bete sig hållbart. Detta med argument som ”Sverige står ändå för en så liten del av världens utsläpp”.
Att människor i myndighetsåldern har en så nonchalant inställning till egenansvar är förstås pinsamt – men tyvärr inte unikt. Vi känner igen resonemangen från övrig miljödebatt. Medelålders svenskar kan få det att låta som att Sverige faller samman bara för att de inte får köpa färgglada plastsugrör till fredagsgroggen.
Att det inte skulle spela någon roll vad vi gör här hemma är dock rena självbedrägeriet, vilket ordföranden i servicenämnden påminner om.
– I dag slänger vi 15 procent av maten som vi serverar i kommunen. År 2020 – när vi ska ta till vara på varenda skattekrona – så är inte det rimligt, säger Tobias Carlsson (L).
Matsvinn är inte bara ohållbart ur miljösynpunkt, det är också slöseri med skattepengar. Kanske är det ett argument som kan bita på en tonårstrotsig handelselev?
Att serviceförvaltningen i Varberg nu ska jobba hårdare mot matsvinnet är utmärkt. En kartläggning om varför det ser ut som det gör i olika delar av kommunen är en rimlig början – även om man tycka att en sådan borde ha gjorts för länge sedan.
Eftersom problemet med ökande matsvinn är en angelägenhet för hela EU kanske en del av lösning står att finna utanför kommunens gränser. Sverige har ju trots allt antagit en FN-resolution om att halvera matsvinnet till 2030 – och tagit fram en ny handlingsplan. Ett par av förslagen som forskarna presenterat är att ha mindre tallrikar i matsalen och att låta skolor sälja matlådor till familjer.
Det senare har börjat prövas i flera kommuner. På Oskarshamnsgymnasiet pågår ett pilotprojekt där överblivna portioner, som inte kan tas tillvara, säljs till personalen. Även i Karlstad kan gymnasieelever och personal köpa överbliven mat med sig hem.
Så varför inte även i Varberg?
Att sälja överblivna portioner hjälper förstås inte mot tallrikssvinn. Men vem vet – det ger kanske eleverna en ännu tydligare vink om matens värde? Och lyckas Varberg med matpedagogiken kan det sätta spår även i de halländska hemmen – och bidra till minskat svinn även på hushållsnivå.
