Ledare 15/8. Sjukast först. Den rimliga prioriteringen har länge varit styrande i vården. Nätläkartjänsterna ställer dock delvis detta över ända – och skapar problem eftersom de dränerar vanliga vårdcentraler, på pengar.
– Det är helt galet, säger Sverker Nilsson, verksamhetschef Neptunuskliniken i HN.
Det finns skäl att hålla med.
Nätläkartjänsterna har kunnat utnyttja att det virtuella besöket klassas på samma sätt som om patienten hade sökt vård på annan ort. Notan hamnar hos vårdcentralen man är listad. Nätbesöket är dock mycket enklare och mer lättillgängligt. Det gör att tjänsten i stor utsträckning attraherar en viss målgrupp. Den typiske patienten är en yngre person, boende i en storstadsregion, som vill få snabb lindring för olika besvär.
Etablerade läkare inom primärvården har varnat för att den ”lindring” nätläkarpatienterna söker lite för ofta har slutat med ett recept på antibiotika. Ansvariga för nätläkartjänsterna har protesterat. Men en sak är klar, nätdoktorn kan inte leva upp till kraven från nationella programrådet Strama (samverkan mot antibiotikaresistens).
Rådet avråder från allt förskrivning av antibiotika utan fysisk undersökning. Restriktivitet i antibiotikautskrivningen är en livsviktig fråga. Överanvändning förvärrar den spridning av multiresistenta bakterier som är att allvarligt hot mot människors hälsa.
Men vad skall jag göra när det inte finns tid på min vårdcentral? frågar kanske någon. Bristen på tillgänglighet i svensk vård är ett problem som debatterats i åratal. Vårdvalet löste en del knutar. Men ändå är det ibland orimligt svårt att få en läkartid. Följaktligen kan de bekymmer med nätdoktorerna som region Halland upplever delvis sägas vara självförvållat.
Dessutom är det ett faktum att regionen banade väg för nätläkartjänsterna. Man ville gå i bräschen med den här typen av tjänster och nappade snabbt på idén om samarbete med en leverantör. Projektet såldes sedan in till halländska patienter, med målande beskrivningar av alternativets fördelar.
Nu granskas de digitala tjänsterna av såväl Socialstyrelsen som en regeringstillsatt utredning. Förslag väntas komma nästa år, i syfte att reda upp såväl ersättningsregler som en rad andra spörsmål.
Samtidigt försöker Halland backa bandet och i stället utveckla egna digitala tjänster. Det är så dags, kan tyckas. Men när tekniken väl är här, är det bara att inse att man måste hitta fungerande lösningar – och bemästra problemet med risk för dyr överkonsumtion.
